Trivector har sedan tidigare samlat in resandestatistik för stadstrafiken i alla svenska städer och gjort sammanställning av några indikatorer för vad som kännetecknar resandet i stadsbusstrafiken i Sverige. Nu finns det möjlighet att använda datan för att göra fler sammanställningar och analyser. Dessa skulle till exempel kunna svara på vilka samband som finns mellan resandet och antal linjer i en stad, avstånd till närmsta busshållplats och resande eller samband mellan biljettkostnad och resandet, etc. Analyserna kan leda till att få en klarare bild av vilka faktorer som är viktigast när det gäller att få ett högt stadstrafikresande.

Bus Rapid Transit (BRT) har blivit ett allt mer etablerat begrepp inom verktygslådan för kollektivtrafik i städer. Definitionen av vad BRT i en svensk eller europeisk kontext är och innebär förblir dock fortfarande otydligt. Detta leder till att begreppet används i olika sammanhang där föreställningen går från enstaka busskörfält till omfattande andelar av särskild infrastruktur så som man känner till BRT från Sydamerikanska exempel. Sedan tidigare finns det BRT-Guidelines och ett tillhörande utvärderingsverktyg för att bedöma en busslinjes BRT-nivå. Om man ser BRT som ett alternativ till spårväg där kapacitetsbehovet inte kräver spårvägstrafik är det rimligt att snegla på spårvägens planeringsansatser där Bas-TRI-gruppens typologier kan tillämpas inom BRT. Även en koppling mellan spårvägstypologier och BRT-Guidelines utvärderingsverktyg skulle kunna tydliggöra att högkvalitativ BRT kan vara mer än enstaka busskörfält men samtidigt inte kräver stora konstbyggnader som i Sydamerika. Exjobbet är därmed tänkt att kunna tydliggöra definitionen av BRT genom att utgå från befintliga planeringsverktyg för BRT och spårväg där eventuella kopplingar och synergier mellan våra planeringsideal och BRT lyfts.

Inom stads- och trafikplanering är behovet av samverkan och data från medborgare av stor vikt. På samma sätt är organisationer som vill jobba med mer hållbara pendlingsresor mm beroende av att medarbetare engagerar sig och deltar i datainsamlingar. Svarsfrekvenserna är dock sedan länge dalande och det är inte alltid engagemanget i stads- och trafikfrågor blir konstruktivt.

Detta examensarbete syftar till att både teoretiskt och praktiskt undersöka vad som kan hjälpa till att häva – och kanske till och med vända – denna utveckling. Vad krävs för att medborgare eller medarbetare ska vilja engagera sig? Hur ska inramningen se ut och vad krävs för att man ska vilja delta i enkäter och andra datainsamlingar. Examensarbetet får gärna använda resvaneappen TravelVu som exempel.

Nya sätt att påverka personer mot ett mer hållbart transportbeteende genom MM. MM-åtgärder har genomförts under ca 30 års tid och under den tiden är det några åtgärder som har utkristaliserats som effektiva och återkommer. Men finns det andra sätt att påverka personer mot att resa mer hållbart och hur skulle de kunna se ut? Examensarbetet skulle kunna utgå från en litteraturstudie av befintliga exempel och hur påverkan sker inom andra sektorer i samhället. Och utifrån det utforska hur det kan tillämpas på transportsektorn

Sociala medier som Facebook och Twitter spelar en allt större roll i dagens samhälle och många myndigheter och företag använder sociala medier för att nå ut till nya grupper. Hur används sociala medier i planeringssammanhang idag och vilka fler möjligheter finns? Vilka effekter kan sociala medier få för ett hållbart resande?

En återkommande strategi i kommunal trafikplanering är att prioritera gång, cykel och kollektivtrafik framför biltrafik. Med stadsmiljöavtalen har flera kommuner fått beviljade medel med krav på motprestation att genomföra cykelåtgärder. Ett exjobb skulle exempelvis kunna studera hur detta i praktiken genomförs då gaturummen i regel har en given bredd och ett givet utrymme och alla sådana åtgärder sker i konkurrens med andra intressen. Vad händer när hållbara trafiksatsningar görs i befintlig stadsmiljö? Examensarbetet skulle exempelvis kunna genomföras med fallstudier och belysa olika exempel med olika komplexitet från enklare omdisponeringar till mer komplicerade miljöer.

Beläggningsstudier och kartläggning av parkerade bilar i flera socioekonomiskt svaga områden visar på stor andel avställda bilar. Omfattningen är så stor att det råder tvivel om bilarna ändå används av de boende. Om bilarna används, vilka risker och problem medför detta i transportsystemet?

Hur stor är den undanträngda cykeltrafiken till följd av att cyklister upplever sig otrygga eller osäkra i trafiken eller till följd av att trafikanter avstår från att välja cykeln som transportmedel till följd av att cykling uppfattas som farligt och osäkert.

Vilka mobilitetsåtgärder och mobilitetstjänster efterfrågas av en senior målgrupp som lämnat arbetslivet med som är en allt mer aktiv samhällsgrupp. Hur kan bilbehovet för denna grupp minskas samtidigt som tillgängligheten och mobiliteten främjas?

Under de senaste åren har e-handeln exploderat. Men vad betyder detta för hur vi reser och hur påverkar olika leveransalternativ våra resor för hämta/lämna e-handlade varor? Hur påverkas våra resor i stort? Hur bör strukturerna utformas för att leda i hållbar riktning? Lunds universitet och Trivector Traffic har ett pågående forskningsprojekt om detta och exjobb på angränsande teman skulle kunna komplettera det arbetet. Detta skulle till exempel kunna vara:

• Framtidsspaning kring e-handel – vart är den på väg? Hur kan leveranssystemen komma att utvecklas och vilka konsekvenser kan det få för resande, godstransporter och energianvändning?
• Hur kommer handel i fysisk butik och e-handel att kombineras i framtiden?
• Scenarioanalyser av hur olika leveransalternativ påverkar resandet. Hur påverkar olika förutsättningar/scenarier våra resor i samband med e-handel? Hur skulle ett optimerat system med avseende på både resor och godstransporter se ut?
• Vid hemleveranser finns olika leveranssystem (posten, tidningen, bud) och tidsramar för leverans. Hur påverkar de olika leveranssystemen och valmöjligheterna mängden godstransporter? Hur skulle ett system som fungerar väl både mottagare och leverantör samtidigt som det är transportsnålt/energieffektivt se ut?

Inom forskningsprojektet har resdata med information om e-handelsvanor samlats in. Vid behov kan examensarbetet nyttja (delar av) denna data.

Oavsett var och hur man bor uppstår det tillfällen när större möbler, vitvaror, trädgårdsavfall mm behöver forslas bort från bostaden. Det leder ofta till den klassiska ”transporten till återvinningscentralen”, vilket ofta sker med privat personbil och eventuellt en tillkopplad släpvagn. I takt med rådande förtätning i våra städer och med en ökad medvetenhet om bilismens baksidor har mängder med tjänster uppstått för att möjliggöra ett liv utan egen bil. Dagligvaror och sällanköp kan levereras till dörren, kollektivtrafik och cykel får ökad prioritet i gaturummet och behovet att resa minskar med olika digitala tjänster. Alternativ för återvinning och återbruk har inte nått samma genomslag och för dessa transporter ter sig behovet av egen bil fortsatt vara stort. Men behöver det vara så?

Ett examensarbete inom detta område är tänkt att kartlägga vilka lösningar som finns eller har testats, undersöka vilken kunskap som redans finns på ämnet och identifiera knäckfrågor och framgångsfaktorer för potentiella framtida tjänster för bilfria hushåll.

För att beräkna de nationella utsläppen från vägtrafiken behövs mycket data om hur fordon används, fordonens egenskaper och de drivmedel som används i fordonen. Hur de används handlar exempelvis om körmönster på olika typer av vägar och i olika trafiksituationer, hur långt de körs och hur lång tid de står stilla mellan körningarna. De två sista delarna har stor betydelse för kallstartsutsläpp och avdunstning av bränsle från fordonen. Hittills har den här typen av data till stor del tagits fram i riktade och mycket kostsamma undersökningar.

Trivector har genom sin resevaneapp TravelVu tillgång till mycket data om folks resmönster och användning av bil som hittills inte använts i detta sammanhang.

Frågan för detta exjobb är hur data skulle kunna gå att använda som underlag till beräkning av de nationella utsläppen från trafiken.

En hållbar omställning av transportsektorn för att nå klimatmål och bidra till annan hållbarhet behöver vila på tre ben, ett mer transporteffektivt samhälle, energieffektivisering och en övergång till förnybar energi genom elektrifiering och biodrivmedel. Med ett transporteffektivt samhälle menar vi ett samhälle med mindre biltrafik där tillgängligheten i stället löses i högre grad med gång, cykel och kollektivtrafik. De olika benen har inverkan på varandra och det krävs ökad förståelse för den systemomställning som krävs för att nå klimatmålet på ett hållbart sätt. Just nu sker mycket inom elektrifieringen.

Frågan som detta exjobb handlar är hur elektrifieringen inverkar på utvecklingen mot det transporteffektiva samhället och hur åtgärder och styrmedel kan behöva utformas för att den bättre ska passa in långsiktigt i det hållbara och transporteffektiva samhället. Undersökningen kan baseras på intervjuer med myndighetspersoner i Sverige och Norge (som ligger långt framme i elektrifieringen), enkäter och litteraturstudie.

Transportsystemet elektrifieras, automatiseras, kopplas upp och tjänstifieras i en allt snabbare takt. Tanken är att detta ska bidra till det hållbara samhället men klustret består av aktörer med olika bilder av det hållbara transportsystemet. I detta examensarbete undersöks hur aktörer ser sin roll i morgondagens transportsystem via intervjuer samt enkätstudier. De parter som exempelvis bör ingå i studien är Northvolt, Telia, Nevs, Lync&Co, Polestar samt det offentliga i form av kommuner och Trafikverket. Resultaten analyseras och presenteras i form av ett exjobb.

Hur bör kommunernas krav på bilpoolslösningar utvecklas för att skapa bättre marknadsmässiga lösningar för långsiktiga och kundvänliga bilpoolslösningar? Dagens kravställning och bilpoolens affärsmodell har idag svårigheter att skapa marknadsmässiga och långsiktiga etableringar av bilpool i nya stadsutvecklingsprojekt. Vad behöver förändras i kommunernas krav och bilpoolernas affärsmodell?

Parkering är en viktig del av tillgängligheten till våra städer och till handeln i stadskärnorna. Parkering möjliggör för kunder att få tillgång till centrum och det ger centrum ett utökat upptagningsområde och potentiellt kundunderlag, vilket är nödvändigt för handelns attraktivitet och överlevnad. Detta gäller både bil- och cykelparkering. Det är också viktigt att de parkeringsplatser som finns faktiskt är tillgängliga för handelns kunder, vilket kräver en genomtänkt reglering, annars har de inget värde för handeln. Samtidigt tar parkering, i synnerhet för bil, stor plats i staden och riskerar att tränga ut andra funktioner som bidrar till dess attraktivitet och trivsel.

Hur ska svenska städer egentligen planera för parkering för största möjliga tillgänglighet och attraktivitet och vilka resultat kan utläsas genom analys av tillgängliga data?

En stor del av Sveriges kommuner har tagit fram mer eller mindre detaljerade riktlinjer/bestämmelser/parkeringsnormer för att definiera hur Plan- och bygglagens krav på att ordna parkering för ny bebyggelse ska uttolkas. Samtidigt har denna kravställning sedan en tid tillbaka ifrågasatts och närmare granskning visar att motiveringen av kravställningens nivå många gånger är allt annat än genomtänkt. Ofta finns luckor i underlaget eller rena motsägelser mellan uppsatta mål och riktlinjer. Och inte minst skiljer sig användningen och tolkningen av tillgängliga data åt kommuner emellan.

Vi önskar därför ett examensarbete som gör en närmare inventering och analys av de argument, motiv och data som ligger bakom kommunernas kravställning på parkering. Jämförelse kan även göras med exempelvis kommuner i Norge eller Danmark.

Behovet av cykelparkeringar ökar i våra städer och därmed även utrymmesbehovet för dessa. Vilka potentialer finns för samutnyttjande och för vilka funktioner är detta lämpligt? Hur mycket cykelparkering behövs på för ett attraktivt område/torg/gata utöver parkering för mer definierade målpunkter som handel och kontor? Och hur bör en lämplig fördelning se ut mellan olika typer av parkeringar (markplan/cykelrum/cykelgarage) och olika typer av cyklar (traditionella cyklar/elcyklar/lastcyklar/cykelkärror).

Allmännyttiga bostadsbolag får allt fler skäl till att mer aktivt arbeta med sitt parkeringsbestånd. Ofta är parkeringsaffären starkt knuten till den övergripande bostadsaffären vilket försvårar en strategisk styrning av parkeringsbeståndet och hindrar en hållbar utveckling. Vilka för och nackdelar finns det att separera de två affärerna från varandra. För att svara på frågeställning behöver både ekonomiska och juridiska frågeställningar belysas, såväl som ekologisk och social hållbarhet.

Inom parkeringsplanering finns det en avsaknad av kunskap avseende flera effektsamband, exempelvis kopplat till hur parkeringsplatser används och hur mycket söktrafik parkering genererar. I takt med att digitala resvaneundersökningar har tillämpats i flera svenska städer finns det en stor mängd data som kan bidra till att höja kunskapsläget om hur parkering används och hur det kan avspeglas i stads- och trafikplaneringen. Trivector har genom sitt digitala RVU-verktyg TravelVu tillgång till sådan data och söker nu dig som genom GIS-analyser vill hjälpa till att skapa ny kunskap på området.

För att ett trafiksystem med självkörande fordon ska fungera, är det viktigt att förstå effekterna av hur tjänsten för delade självkörande fordon utformas. Två viktiga frågor som påverkar trafikarbetet och level-of-service för användarna är antalet och lokaliseringen av holding areas samt PUDOs (pick-up and drop-off points). Holding areas är depåerna som fordonen börjar och slutar sin resa ifrån, men även där de eventuellt kör tillbaka till efter en viss väntetid eller för att laddas. Var dessa finns lokaliserade och hur många som finns påverkar antalet kilometer tomkörning och väntetiderna för resenärerna. Vad blir effekterna av olika lokaliseringar i till exempel Göteborg stad (case-study). Liknande frågor rör lokaliseringen av och antalet PUDOs, platser där självkörande fordon kan hämta och lämna resenärer. Ska det vara möjligt överallt, eller är det bättre att begränsa antalet platser, eller att inte ha några PUDOs alls i vissa områden, till exempel i innerstaden?

Ett transportsystem med delade självkörande fordon lär minska antalet bilar på vägarna (men inte nödvändigtvis antalet körda kilometer). Färre bilar kan innebära ett minskat behov på antal parkeringsplatser i staden. Vad är potentialen och hur blir effekterna för olika scenarier, till exempel när flera användare delar ett fordon jämfört med när man inte delar med de man inte känner? Hur påverkar en överflyttning från kollektivtrafiken

Makroskopiska trafikanalysverktyg har traditionellt haft mest fokus på fordonstrafik och kollektivtrafik. För att kunna bidra till ett hållbart transportsystem finns dock även ett behov av att realistiskt kunna analysera cykeltrafik på makroskopisk nivå. Hur ser det ut i de olika verktygen? Vilka begränsningar finns? Vad behövs för att kunna förbättra modellering/simulering av cykeltrafik? Finns det öppna data eller verktyg som kan användas?

Studera hur simuleringar kan användas för att analysera bytesmöjligheterna på en station, terminal eller bytespunkt. Hur  påverkas behovet av bytestid beroende på hur mycket trängsel det är?

Analysera effekter av framkomlighetsåtgärder genom simulering och analys av data. Ta fram nyckelvärden som kan användas vid analyser av framkomlighet för kollektivtrafik.

Mikromobilitet avser små, lätta fordon exempelvis cykel och elsparkcykel som framförs under 25 km/h och som körs av användaren. I detta examensarbete följs användningen av en elcykelpool i Lund där GPS datas samlas in via digitala cykellås. Syftet med undersökning är att beskriva hur en cykelpool används i ett bilfritt boende i urban miljö.

Studien innefattar att geografiskt beskriva hur elcykelpoolen används tillsammans med att en intervjustudie görs med användarna. Data från GPS positionerna ska även transformeras in i ett program för digitala resvaneundersökningar som heter travelVU för att testa hur olika typer av data kan kombineras för att få bättre analysförutsättningar.

Vi tar gärna emot ansökningar med idéer om analyser av big-data källor samt AI -modellering / tillämpning av avancerad statistisk analys för att identifiera mönster i data för att förstå resbeteende och resor. Några exemplen inkluderar:

• Analysera mobilappsinsamlad resvaneundersökningsdata: analysera om socioekonomiska variabler (ålder / kön / inkomst) kan förutsägas utifrån resbeteende (AI- modeller / avancerad statistisk analys detaljerad resvanedata. Analys i Python förväntas)
• Analysera mobilappsinsamlad resvaneundersökningsdata: analysera parkerings-/väntetid med avseende på geografi, ärende och andra variabler. (Avancerad analys detaljerade resvanedata. Analys i Python och QGIS förväntas)
• Analysera mobilappsinsamlad resvaneundersökningsdata: Analysera vilka grupper som bidrar mest till transportutsläpp baserat på verklig data. Vilka åldersgrupper / inkomstgrupper / kön / stadsbor jämfört med landsbygdsbor etc. bidrar mest till CO2-utsläpp från transporter (Avancerad statistisk analys detaljerad resvanedata. Analys i Python förväntas)
• Analysera om det finns skillnader i körbeteenden mellan förare av elbilar och förare av bilar som inte är eldrivna, och eventuellt om man kan förutsäga om någon kör en elbil jämfört med en icke-elbil baserat på deras körbeteende (AI- modeller / avancerad statistisk analys detaljerad resvanedata. Analys i Python förväntas)
• Analys av CSRD-data (Corporate Sustainability Reporting Directive) och hur detta kommer att rapporteras för olika typer av företag. Var och när det är relevant att rapportera reserelaterad data, och hur relevant denna data är (Analys av EU direktiv, och förståelse av data rapportering / hållbarhetsrapportering)