Målet är att bidra till en systematisk förbättring av förutsättningarna för gåendes förflyttningar året runt. Gåendes transportkvalitet studeras särskilt, men även samspelet mellan gående, cyklister och i vissa fall även mopedister. I projektet studeras gåendes preferenser avseende trygghet, säkerhet, bekvämlighet, framkomlighet/tillgänglighet, estetik gällande olika trafikmiljöer, väderförhållanden mm. Gående studeras utifrån olika åldersgrupper och syftet med gåendet. Resultaten från studierna bildar praktiskt planeringsunderlag för svenska kommuner. Trafikverket finansierad forskningsprojektet som pågick 2010-2012. Projektet leddes av Luleå Tekniska Högskola.

Ett effektmål som ofta preciseras i arbetet mot ett hållbart transportsystem är ökad gång- och cykeltrafik. Syftet med detta forsknings- och utvecklingsprojekt som finansierades av Trafikverket var att hitta en metod för att följa upp målen om ökad andel gång- och cykeltrafik på lokal nivå. Med hjälp av metoden kan svenska kommuner se trender över tiden och jämföra sig med andra orter och med den nationella nivån. Metoden innehåller resvaneundersökningar och cykelräkningar.

Projektet genomfördes av Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, med Trivector Traffic AB och Vectura som samarbetspartners.

Arbetet finns redovisat i, VTI rapport 686 och  VTI rapport 743. I populärskriften ”Hur mycket cyklas det i din kommun?” sammanfattas de rekommendationer som projektet mynnat ut i.

Mer information kan du få genom Lena Smidfelt Rosqvist, 010-456 56 10.

Äldres mobilitet påverkas till stor del av trygghetsrelaterade barriärer i gångmiljön. Finns det situationer och miljöer som undviks  av äldre ”i onödan”? Finns det situationer och miljöer förknippade med falsk trygghet? Olika lösningar diskuteras för hur diskrepans mellan trygghet och säkerhet kan hanteras samt hur ”säker mobilitet” kan användas som utgångspunkt i planeringen. Projektet, som finansierades av Skyltfonden pekar även ut kunskapsluckor för framtida forskning.

Mer information kan du få genom Hanna Wennberg, 010-456 56 08

Publikationer i projektet:

• Trygga och säkra gångmiljöer för äldre – Jämförelse av upplevelser och objektiv säkerhetssituation (Trivector Rapport 2011:27) 

Äldre fotgängare är överrepresenterade i kollision med cyklister. I en studie, som delvis finansieras av Trafikverkets Skyltfond, studerar vi äldre fotgängares inblandning i incidenter med cyklister för att se om utformningen av gång- och cykelmiljön påverkar samspelet. I studien undersöks också äldre fotgängares mobilitets- och riskkompensatoriska strategier för sådan upplevd otrygghet.
Studien testar följande hypoteser:

• Äldre fotgängare är oftare inblandade i olyckor och incidenter med cyklister än andra åldersgrupper.
• Äldre känner en större oro/otrygghet kopplat till samspelet med cyklister, och begränsar sin mobilitet i större utsträckning.
• Utformningen av gång- och cykelmiljön påverkar interaktionen mellan äldre fotgängare och cyklister mer än för andra åldersgrupper.

För mer information, kontakta Hanna Wennberg, 010-456 56 08.

Försäljningen av snabb-elcyklar ökar kraftigt i länder som Schweiz och Nederländerna. Snabb-elcyklar ser ut som vanliga elcyklar, men är på många sätt är mer lika mopeder vilket ger trafiksäkerhetsproblem. Samtidigt säljs snabb-elcyklar framförallt av cykelförsäljare vilka inte har tillräckliga kunskaper om säkerhetsaspekter för olika typer av elcyklar.
Forskningsprojektet finansierat av Trafikverkets Skyltfond ska öka förståelse kring säkerhetsrisker av snabb-elcyklar i Sverige genom att:

• Kartlägga kunskap om säkerhetsrisker av snabb-elcyklar
• Undersöka lagstiftningen och dess tillämpning rörande
• Kartlägga kunskaperna snabb-elcyklar bland cykelförsäljare i Sverige
• Ge råd och rekommendationer om hur säkerheten för den nya typen av snabb-elcyklar cykel/moped kan ökas

För mer information kontakta gärna Lena Smidfelt Rosqvist, 010- 4565610.

Cykeltrenden innebär, framförallt i storstadsregionerna, både fler cyklister och en alltmer varierad skara cyklister. Elcyklister, lastcyklister, äldre cyklister, personer med funktionsnedsättningar (paracykling), snabba långpendlare i trikåer, motions- och tävlingscyklister, barn på väg till skolan, föräldrar med cykelkärra osv samsas trots olika behov och förutsättningar om samma vägutrymme och hanteras ofta som en grupp med likartade förutsättningar i planeringen.
Genom finansiering via Trafikverkets Skyltfond studeras olika cyklistgruppers behov och förutsättningar ur ett trafiksäkerhetsperspektiv i syfte att ge en bild av:

• omfattningen av olika former av cykling i Sverige och trenderna för framtiden
• trafiksäkerhetssituationen för olika cyklistgrupper
• olika cyklistgruppers specifika behov och anspråk och eventuella intressekonflikterna mellan cyklistgrupperna och med andra trafikantgrupper
• råd och rekommendationer för hur vi bättre kan hantera olika cyklisters behov och förutsättningar i planeringen

För mer information, kontakta Hanna Wennberg, 010-456 56 08.

Urbaniseringen innebär en förtätning och att antalet fotgängare och cyklister ökar och kampen om ytorna hårdnar. Fotgängare och cyklister har tidigare blandats och hanterats som en homogen grupp, trots sina skilda behov och förväntningar på infrastrukturen. I korsningspunkter t ex där fotgängare ska korsa cykelbana vid busshållplatser, vid gc-tunnlar eller i samband med gatukorsningar, är problemen särskilt stora.

Genom finansiering via Trafikverket studeras korsningspunkter mellan fotgängare och cyklister för att öka kunskapen om problematiken samt att ta fram utformningsprinciper för att bättre hantera korsningspunkter utifrån ett säkerhets- och trygghetsperspektiv.

Baserat på studierna, som genomförs i Stockholm, utvecklas resultat, slutsatser och rekommendationer som förankras med övriga kommuner och regioner för att utformningsprinciperna på sikt ska kunna tillämpas i hela landet.

För mer information kontakta gärna Lena Smidfelt Rosqvist, 010- 4565610.

Ökar människors fysiska aktivitet när förutsättningarna för att gå och cykla förbättras? Det är den stora frågan för ett fyraårigt europeiskt forskningsprojekt; Physical Activity Through Sustainable Transport Approaches (PASTA). Omfattande studier kommer göras med totalt 14 000 deltagare i sju europeiska städer, däribland Örebro, London, Barcelona och Zürich.

Huvudsyftet med forskningsprojektet PASTA är att undersöka vilka förutsättningar för gång, cykel och kollektivt resande som främjar fysisk aktivitet. Projektet syftar också till att ta fram ett verktyg som ska kunna användas för att räkna ut kostnader och vinster vid investeringar i infrastruktur för aktiv transport, det vill säga gång och cykel. Projektet kommer även ta fram informationsmaterial och en sammanställning av goda exempel som kan användas av beslutsfattare på olika nivåer.

Fjorton aktörer är involverade däribland WHO, University of Oxford och University of Zürich. Trivector Traffic, som bland annat ansvarar för genomförandet av den svenska delstudien, är den enda privata aktören och har medfinansiering via Trafikverket.

För mer information, kontakta Lena Smidfelt Rosqvist, 010-456 56 10.

Ett vardagsproblem som många föräldrar ställs inför är hur deras barn ska komma till skola och fritidsaktiviteter. Att skjutsa barnen ter sig för många som ett rationellt alternativ för att få ihop familjeomsorg och arbetsliv. Detta skapar emellertid paradoxalt nog såväl oro för barnens säkerhet vid skolors trafikmiljö som ytterligare stress på ett redan ansträngt tidsschema. Samtidigt spär skjutsandet på transportsektorns utsläppsproblematik och berövar dessutom barnen värdefull fysisk aktivitet via en aktiv transport. I det här projektet genomför Trivector tillsammans med Eslövs kommun och Eslövs Bostads AB, en normkreativ innovationsprocess i form av School Mobility Labs där lösningar som skapar förutsättningar som gör att fler går och cyklar till skolan identifieras. Till skillnad från många dialogmetoder bygger School Mobility Labs på samskapande, det vill säga att det är deltagarna som tillsammans med experter formulerar problemet, genererar olika lösningsalternativ och fastställer utformningen av lösningarna. Det bygger också på en ömsesidig lärandeprocess inom ramen för en omställning mot mer hållbar mobilitet. Processen främjar såväl miljö och folkhälsa som jämställdhet, jämlikhet och konkurrenskraft i kommunen och regionen.

Finansiär: Region Skåne genom utlysningen ”Normkreativ innovation” inom ramen för Jämställd regional tillväxt.

Mer information: Hanna Wennberg (010-456 56 08)

Läs mer i rapporten: 2018_65 Region Skåne School Mobility Labs v 1.0

Projektet avser att med stöd av ny teknik och policyåtgärder överföra korta resor med bil till cykel. Projektet ska bidra till fler aktiva resor genom att sänka trösklar och ta bort hinder för ökad cykling för både vuxna och barn. Detta förväntas ge stor samhällsnytta i form av ökad fysisk aktivitet genom daglig aktiv transport, större trygghet, högre trafiksäkerhet, minskad klimatpåverkan, effektivare markanvändning och en mer social och levande stad. Grupper med låga nivåer av fysisk aktivitet kommer erbjudas möjlighet att öka sin vardagsmotion genom cykling.

Läs mer om projektet här.

För mer information, kontakta christian.dymen@trivector.se, 010-456 56 77

Med finansiering från Trafikverkets forskningsportfölj Planera har Trivector utvecklat en beräkningsmodell för regional cykelplanering. Bakgrunden är att ökad och säker cykling idag har stor potential att bidra till hållbar tillgänglighet, till de transportpolitiska målen samt arbetet med Agenda 2030. Cykling är därmed en viktig del i framtidens transportsystem samtidigt som cykling ger stor nytta både för samhället och individen. Den största nyttan är att cykling ger hälsobefrämjande fysisk aktivitet som lätt kan anammas av stora grupper i samhället.

Med elcykelns intåg har cykelns potential för regionala resor utökats. Detta kräver dock en utvecklad regional planering för att samhället ska kunna utnyttja hela den positiva potentialen för ökad cykling i arbetet mot ett hållbart transportsystem. Dagens planeringsprocess för regionala cykelvägar bygger i huvudsak på den så kallade Kågesonmodellen som togs fram av dåvarande Vägverket 2007 i en tid då elcyklar var en sällsynthet och arbetsmarknadsregionerna var mindre. Kågesonmodellen är enkel och rättfram. Det är en så kallad gravitationsmodell där fågelvägsavståndet mellan två orter och orternas storlek avgör om en efterfrågan på cykelväg finns.

Körningar från modellen visualiseras här: https://bikeable.vs.travelvu.dev/

Ny beräkningsmodell för regional cykelplanering

Den nya regionala cykelmodellen identifierar och prioriterar förbättringar i infrastrukturen med avseende på efterfrågan och rekommenderad infrastruktur. Modelleringen körs som en plug-in i QGIS.

1. Det första steget i modellkörningen är att modellera den potentiella efterfrågan för ett valfritt område i Sverige. Modellen använder sig av både den svenska resvaneundersökningen och den nederländska resvaneundersökningen för att bedöma efterfrågan i vägnätet för olika typer av ärenden såsom arbetspendling, skolresor, service- och inköpsresor och rekreationsresor, för både cykel och elcykel. Fördelen med den nederländska resvaneundersökningen är dels att den redovisar resmönster med både cykel och elcykel för olika typer av ärenden på en detaljeringsnivå som den svenska inte gör, dels att den nederländska cykelinfrastrukturen kan ses som en målbild då cykelandelen sammanfaller med de uttalade målen om färdmedelsfördelning i det svenska transportsystemet. Den potentiella efterfrågan som modellen beräknar bygger på att infrastrukturen är lämpad för cykling.
2. Det andra steget i modellkörningen är att kartlägga hur cykelinfrastrukturen borde se ut enligt Trafikverkets Vägar och Gators uformning (VGU) med avseende på hastigheter och årsdygnstrafik (ÅDT) i det befintliga vägnätet, samt ett mått på trafikstress. Trafikstress är ett mått på hur trygg en cyklist kan vara dels i blandtrafik, dels där det finns ett cykelfält. Avgörande faktorer är ÅDT och hastigheter på motorfordon.
3. Med utgångspunkt i de två ovanstående stegen gör modellkörningarna det möjligt att prioritera de viktigaste infrastrukturlänkarna att studera vidare. Prioriteringen kan göras med avseende på rekommendationer i VGU, trafikstress och de potentiella cykelflödena. Till exempelvis kan de 100 mest prioriterade kilometrarna visualiseras.
4. Ovanstående steg gör det också möjligt att jämföra de prioriterade stråken med den faktiska infrastrukturen. Resultaten används lämpligtvis i diskussioner mellan Trafikverket, regioner och kommuner i samband med att exempelvis regionala cykelstrategier och länstransportplaner tas fram.

Socioekonomiska faktorer kan inkluderas

För att i modellen kunna inkludera ett jämlikhetsperspektiv, där exempelvis socioekonomiskt svagare områden eller områden med högre ohälsa får en proportionerligt större andel investeringar, har vi lagt in möjligheten att använda socioekonomiska faktorer för att justera storleken på startpunkten.

Beräkningsmetod
Modellen har implementerats i Python och beräkningar samt visualiseringar har gjorts i GIS-mjukvaran QGIS. För att automatisera och tillgängliggöra modellen har den implementerats som en insticksmodul till QGIS vilket gör det möjligt att beräkna och visualisera ett godtyckligt område. Källkoden finns på: https://github.com/trivectortraffic/qgis-bicycle-planner-plugin. Då indata till modellen förbättras kan uppdateringar göras. Exempelvis skulle beräkningar av kostnader för olika typer av cykelinvesteringar kunna ingå i modellen. Indata skulle också kunna bli bättre vad gäller den befintliga cykelinfrastrukturen.

Exempel från Södermanland

Figur 1: De 100 mest prioriterade kilometerna på vägnätet i Södermanland

Figur 1 exemplifierar hur infrastrukturen kan rangordnas i Södermanland. De olika färgerna visar den cykelinfrastruktur som rekommenderas utifrån nuvarande hastigheter och ÅDT. För varje rekommenderad infrastrukturtyp rangordnas de 100 mest prioriterade kilometrarna med avseende på den potentiella efterfrågan. De prioriterade sträckorna har alltså en hög efterfrågan på cykelinfrastruktur.

Siffrorna innebär:

1. Cykel i blandtrafik
2. Omfördelning av vägyta, exempelvis genom att skapa cykelfält om vägen inte är tillräckligt bred för två motorfordon att mötas
3. Målat cykelfält
4. Separerad sommarcykelväg med enklare ytbeläggning om efterfrågan inte är tillräcklig, eller hänvisa cykelrutten till sidovägar
5. Separerad cykelväg om det finns tillräckligt med efterfrågan (mer än 50 cyklister i medeltal per dag) eller hänvisa till intilliggande väg

Slutrapporten från projektet går att ladda ner här

Ta också del av den debattartikel som Trivector skrivit.

För mer information, kontakta Christian Dymén, 010-456 56 77.

SEEMORE handlar om att skapa förutsättningar för mer hållbara och energieffektiva turistresor i europeiska regioner. Bland projektets partners finns kustnära turistregioner där Bohuslän ingår och representeras av Fyrbodals kommunalförbund. Åtgärder och strategier genomförs för att ändra turisternas resvanor i en hållbar och energieffektiv riktning för att:

• Förbättra kvaliteten på och effekten av information och marknadsföring av hållbart resandet för besökare och turister
• Introducera prissättningsstrategier och informationsverktyg för att ytterligare främja hållbara turistresor
• Införa nya och förbättrade mobilitetslösningar för hållbara och energieffektiva turistresor
• Implementera uppföljnings- och utvärderingsmetoder för att visa på effekterna av genomförda åtgärder och strategier
• Sprida erfarenheter från SEEMORE till andra regioner och aktörer runt om i Europa

Projektet finansieras av Intelligent Energy Europe (STEER-programmet).

För mer information, kontakta gärna Caroline Mattsson, 010-456 56 43.

Trivector Traffic medverkade i nära samarbete med Trafikplanering, LTH, i projektet LETS2050 Gods som är kopplat till LETS 2050.

Projektet inriktade sig på samspelet mellan godstransporter och logistik med följande huvudfrågor:

• Vilka är företagens och samhällets utmaningar, möjligheter och incitament rörande långsiktigt hållbara godstransporter och logistikupplägg för att möjliggöra och stödja förändringen mot en mer energisnål utveckling?
• Vilka styrmedel och policies har tillräcklig verkan, relevans och genomförbarhet för att göra godstransporter hållbara?

Arbetet finansieras av Vinnova och pågick 2009-2012.

Mer information kan du få genom att kontakta Lena Smidfelt Rosqvist, 010-456 56 10.

I EU-projektet SHIFT tog Trivector tillsammans med europeiska partners fram en metod för att utvärdera och förbättra kommuners arbete med ett hållbart transportsystem.

Mer info finns på projektets webbplats.

TransportMistra utförde tvärvetenskaplig forskning för ett hållbart transportsystem. Mistras “Sustainable Mobility Initiative” – TransportMistra – pågick 2006 till 2009. Programmet undersökte hur man kan underlätta införandet av åtgärder för ett hållbart transportsystem. Programmet bestod av tre delar – Impact, Inform och Include – som inriktade sig på olika delar och aspekter av transportsektorns många aktörer och hållbarhetsaspekter.

Programmets råd och rekommendationer för hur implementering kan effektiviseras och påverkas sammanfattades i kortversionriktad till praktiker på olika beslutsnivåer.

Vill du ha ännu mer information, så kontakta Lena Smidfelt Rosqvist, 010-456 56 10.

Genom planeringsprocessen fattas en rad beslut om mål och intentioner, där de transportpolitiska målen utgör viktiga inriktningsmål för planeringen på nästföljande nivåer. Samtidigt visar uppföljning av de transportpolitiska målen en låg måluppfyllnad, särskilt för delmålet gällande god miljö.

I projektet liknas planeringsprocessen vid en stafett där miljömålet i de transportpolitiska målen är stafettpinnen. Genom detta betraktelsesätt undersöks var och varför stafettpinnen tappas utifrån fallstudier i två kommuner och två län där kommunala respektive regionala planeringsdokument studeras och intervjuer med planerare genomförs. Resultatet resulterade i förslag för hur planeringsprocessens aktörer, framförallt Trafikverket, kan arbeta för att övergripande mål och intentioner bättre kan föras fram genom planeringsprocessens olika delar och nivåer.

Projektet finansieras av Trafikverket. Mer information om projektet kan du få genom Lena Smidfelt Rosqvist, 010-456 56 10 och Hanna Wennberg, 010-456 56 08.

Publikationer i projektet:

• Slutrapporten med resultatet från fallstudierna och rekommendationer för en bättre målöverföring i planeringen (Trivector-rapport 2010:57) 

Transportsystemet i Sverige är starkt beroende av olja, något som kan göra oss sårbara vid en plötslig oljebrist eller prisuppgång. I projektet ”Snabb anpassning” undersöks sårbarhet, robusthet och beredskap i dagens transportsystem tillsammans med analyser av vilka åtgärder som kan ge betydande minskningar av oljeanvändningen i transportsystemet på kort respektive lång sikt.
Projektet – som finansierades av Vinnova, Tillhåll2 (EU) och EcoMobility (Interreg/EU) – genomfördes av Trivector Traffic i samarbete med flera olika aktörer och existerande nätverk och projektorganisationer. Mer information om projektet kan du få genom Lena Smidfelt Rosqvist, 010-456 56 10.

Urbaniseringstrenden är stark och i kombination med att den ökade tätortsbefolkningen till stor del beror på invandring möter många bostadsområden idag mycket stora och nya sociala utmaningar i miljöer som är i stort behov av upprustning. Samtidigt investeras idag mycket i nya områden som riskerar att öka klyftorna inom staden. Enorma investeringsbeslut kommer att fattas kommande år av såväl fastighetsägare, näringsliv som kommunala bolag och förvaltningar. Dessa aktörer behöver inkludera sociala nyttor i beslutsstöd för att främja såväl ekologiskt, socialt som ekonomiskt hållbar stadsområdesutveckling.

Syftet med projektet är att testa och utveckla en modell som stödjer ett gemensamt investerande för ökad social nytta i stadsområdesutveckling: HAI, Hållbarhetsavkastning av investering. Projektet är ett Vinnova UDI Steg 2 och avser utveckla det i steg 1 framtagna konceptet på modell genom att i samverkan mellan privata och offentliga aktörer testa, utvärdera och vidareutveckla modellen för svensk marknad. Ett första steg med test för internationell marknad planeras också. Projektet samlar ett brett spektrum av aktörer som på något sätt är aktiva i stadsområdesutveckling för en affärsmässigt fungerande modell och har även en rad referensorganisationer knutna till sig för resonans mot marknaden i sin helhet.

Finansiär: Vinnova. Projektperiod: 2017-05-01 – 2019-05-01. Projektkoordinator: Trivector Traffic AB. Projektledare: Urbanisland AB. Projektpartners: Övriga partners från Urban Innovation Lab medverkar tillsammans med Malmö Högskola, White Arkitekter, Malmö stad, Lunds kommun, Fryshuset och flera fastighetsbolag (Skanska, Trianon, Clarendon House Capital, Victoria Park Herrgården) samt RealWorth från Storbritannien som arbetat med Social Value UK.

Kontaktpersoner: Lena Smidfelt Rosqvist, Hanna Wennberg, Christer Ljungberg

I denna studie har vi tillsammans med Lunds Universitet kombinerat ihop resultat från den nationella resvaneundersökningen med Naturvårdsverkets nationella attitydundersökning. Vi har kartlagt vem som reser ohållbart respektive hållbart baserat på skattningar från FFF-utredningens klimatscenario och diskuterar vem som förväntas ”göra jobbet” i transportsektorns klimatomställning.

Sammantaget visar studiens resultat på att det troligen krävs stora insatser som riktas och har potential att förändra vanebeteende och därtill kopplade attityder för att övergången inom transportsektorn till ett mer hållbart transportsystem ska komma till stånd. De åtgärder som föreslås och diskuteras bör inkludera denna vetskap och att politiska beslut om åtgärder måste inkludera åtgärder som har potential att förändra befolkningens långa körsträckor med bil för att vara effektiva för omställningen till ett hållbart transportsystem. Förändrade samhällsnormer och åldersstrukturer med där till hörande resvanor visar på intressant implikationer för antal bilkilometer, energiförbrukning och Co2 utsläpp och bör analyseras och diskuteras vidare.

Studien har hittills en publicerad artikel i Journal of Cleaner Production.

För mer information kontakta gärna Lena Smidfelt Rosqvist, 010- 4565610.

I forskningsprojektet har vi studerat hur nationella klimat- och miljömål bättre kan bli styrande för beslut på nationell, regional och lokal nivå i transportplaneringen. Projektet handlar om måluppfyllelse i transportplaneringen och innefattar fallstudier på nationell, regional och kommunal nivå. Dessutom analyseras vilka olika diskurser kopplade till synen på miljömålens roll i transportplaneringen som förekommer hos de olika aktörerna. Projektet är ett samarbete mellan IVL Svenska Miljöinstitutet AB (projektledare), Trivector Traffic AB och Institutionen för Teknik och samhälle vid Lunds universitet/LTH. För tio år sedan genomförde vi ett liknande projekt kallat Stafettpinnen, och materialet som samlades in för detta projekt användes här igen för att undersöka förändringar i arbetssätt och diskurser över tid.

Finansiär: Naturvårdsverket.

Inom ramen för projektet har följande rapporter publicerats:

Kloo, H., Larsson, M-O., Mårtensson, M., Nilsson, A. (2019). Hantering av miljömål i nationell plan för transportinfrastruktur. Trivector Rapport 2019:179, IVL Rapport C467, ISBN 978-91-7883-134-0

Lund, E., Fredricsson, C., Hult, Å., Levin, K., Sanne, J.M., Wennberg, H. (2020). Hur överförs nationella miljömål till lokala beslut i transport- och samhällsplaneringen? Trivector Rapport 2020:40, IVL Rapport C518, ISBN 978-91-7883-175-3

Pettersson-Löfstedt, F., Lund, E., Dymén, C., Hult, Å. och Sanne, J.M. (2020). Infrastruktur, planering och miljömål – en analys av synen på ansvar, roller och möjligheter att använda transportplanering för att uppnå miljömålen. Trivector Rapport 2020:55, IVL rapport C519, ISBN 978-91-7883-176-0

I det tidigare projektet publicerades följande rapport:

Wennberg, H., Dickinson, J., Smidfelt Rosqvist, L., Möller, M., Nordlund, J. och Wendle, B. (2010), Stafettbeskrivning för bättre målstyrning i planeringen – slutrapport. Trivector Rapport 2010:57.

Idag saknas kunskap om hur de samlade insatserna för att nå ett hållbart transportsystem sammantaget påverkar olika grupper.

Vi avser därför att, genom att använda ny inkluderande metod med ”mobility-labs”, undersöka tänkbara styrmedels-/åtgärdspaket som bidrar till att öka acceptansen för kraftfulla utsläppsminskningar genom att säkra tillgängligheten i ett postfossilt transportsystem.

Målet med studien är att utforska förslag på styrmedels/åtgärdspaket som bättre kan säkerställa en hållbar tillgänglighet för alla grupper i ett postfossilt samhälle. Studiens målsättning är vidare att utveckla en metod för att inkludera lokalt berörda aktörer i skapandet av styrmedels/åtgärdspaket för den postfossila tillgängligheten i områden och för grupper som riskerar att bli förlorare i samband med omställningsprocessen.

För mer information kontakta gärna Lena Smidfelt Rosqvist (010-456 56 10).

I transportpolitikens funktionsmål fastslås att alla ska ges en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet. Det saknas dock ett systematiskt angreppsätt för att bedöma hur de beslut som fattas på olika nivåer i transportplaneringen påverkar ”hela landet” och ”alla medborgare”, dvs. hur nyttor och investeringar fördelar sig på olika områden/grupper. Detta gäller inte minst hur investeringar i transportmöjligheter, såsom god kollektivtrafik, bidrar till social hållbarhet. Syftet med forskningsprojektet, som finansieras av K2, är att översätta och operationalisera den forskning som finns om sociala nyttor, socialt kapital och kollektivtrafik, till en modell som är anpassad till praktisk transportplanering. Från tidigare forskning kan konstateras ett behov av att studera sambandet mellan kollektivtrafikinvesteringar och påverkan på social hållbarhet där socialt kapital lyfts fram som en svårare och mer komplex social nytta. Projektet är att betrakta som en förstudie genom att vara ett avstamp mot fortsatt forskning om sociala nyttor av investeringar i transportinfrastruktur och andra mobilitetslösningar.

Vår forskning har hittills resulterat i följande publikation:

Dymén, C., Wennberg, H., Mårtensson, M., & Lindkvist, C. (2020) Kollektivtrafik som investering i socialt kapital. K2 Outreach 2020:6

För mer information kontakta gärna Christian Dymén, 010-4565600

Forskningsprojekt finansierat av Trafikverket. Syftet med projektet är att genom utvärderingsstudier för två genomförda investeringsprojekt (MalmöExpressen och MalmöRingen / Rosengårds station) testa en redan framtagen modell för bedömning av transportinvesteringars påverkan på det sociala kapitalet för olika grupper i ett geografiskt område. I projektet jämförs Rosengård i Malmö (som fått nämnda investeringar) med Nydala/Hermodsdal (som inte fått samma investeringar). Projektet bidrar på så vis till kunskap om effektsamband rörande social hållbarhet, särskilt för socialt kapital där kunskapen idag är lägre, och till utveckling av metoder som kan appliceras i transportplanering. Projektet syftar även till att ta fram kunskapsunderlag för monetär värdering av sociala nyttor med fokus på socialt kapital som studeras empiriskt i projektet. Projektet koordineras av Trivector och genomförs tillsammans med Lunds universitet och Malmö universitet.

Ta del av rapporten>>

Kontaktperson: Christian Dymén

SUMO – System för utvärdering av mobilitetsprojekt – är ett verktyg för att utvärdera påverkansprojekt, genom hela processen, från påverkan till effekt. Modellen bygger på en europeisk modell, kallad MOST-MET (Monitoring and Evaluation Toolkit) och utvecklad i EU-projektet MOST, som handlade om mobility management.

SUMO har blivit mycket väl mottagen och används idag för uppföljning och utvärdering av många av Vägverkets sektorsprojekt. Intresset från andra europeiska länder har också varit stort och modellen återförs nu via EU-projektet MAX (se ovan).

Mer information ges av Pernilla Hyllenius, 010-456 56 07.

I många europeiska regioner varierar trafikbelastningen kraftigt över året. I EU-projektet DELTA analyserades problem och behov i transportsystemet i områden med säsongsbunden trafik. Målet är att hitta verkningsfulla strategier och utforma praktiska riktlinjer för att effektivisera trafiken och göra transporterna mer hållbara i dessa områden. Projektet har bland annat resulterat i:

• Webbaserat beslutsstöd som ger förslag på åtgärder för effektivare och mer hållbara transporter i turistområden.
• Nätverk för städer, kommuner och regioner som vill lära av varandras arbete med effektiv, hållbar turisttrafik.
• Handbok med goda exempel på olika MM-lösningar och deras effekter på användningen av bil, kollektivtrafik och cykel

Läs mer om EU-projektet DELTA.

Du kan även kontakta Hanna Wennberg, 010-456 56 08 för mer information.

Trivector deltog i EU-projektet MAX – det största EU-projektet någonsin inom mobility management. Arbetet avslutades i oktober 2009 och resulterade i en rad nya verktyg som underlättar och förbättrar MM-arbetet. Verktygen täcker allt från hur man integrerar mobility management och fysisk planering, till hur man utvärdera effekterna och förbättra arbetet.

Mer info om dessa verktyg – och några till – finns på vår MM-sida.

Den fylligaste informationen, och en lista över samtliga verktyg, hittar du på EPOMMs webbplats, sidan ”Tools+Service”.

Vill du ha ännu mer information, så kontakta Pernilla Hyllenius, 010-456 56 07.

Samtidigt som kollektivtrafikbranschen strävar mot fördubblingsmålet har Sverige fått en ny kollektivtrafiklagstiftning. Osäkerheten kring denna ändrade lagstiftning var stor. Med hjälp av den brittiska och schweiziska lagstiftningen som jämförelse redovisade projektet risker och möjligheter med den nya svenska lagstiftningen. Projektet visar vilka möjliga farhågor den nya lagstiftningen kan innebära utifrån den brittiska lagstiftningen och de bekanta följderna där. Samtidigt visar projektet även möjligheter och viktiga ingredienser som eventuellt kan efterlikna den schweiziska lagstiftningen. Utifrån resultaten bedöms effekterna på energiförbrukningen med hjälp av scenario som visar på ett spann på energieffektiviseringsmöjligheterna av den nya lagstiftningen och hur denna används i praktiken.

Projektet finansieras av Energimyndigheten, SL, Skånetrafiken, Västtrafik samt Svensk Kollektivtrafik. För mer information om projektet, läs rapporten eller kontakta gärna Stephan Bösch, 010-456 5639.

Projektet undersökte på vilket sätt och i vilken omfattning kollektivtrafiken bidrar till ökad folkhälsa samt tog fram en metod för hur detta görs. Följande hälsoeffekter är inkluderade: trafikolyckor, luftföroreningar, trafikbuller och fysisk aktivitet. Välbefinnande och psykisk hälsa i form av stress och trygghet skattas också, men inte kvantitativt.

Fördubblingsprojektet har som mål att fördubbla antal resande med kollektivtrafik år 2020 jämfört med 2006, och att fördubbla marknadsandelen på lång sikt. Skillnader mellan olika scenarier visar vilka möjliga hälsoeffekter fördubblingsprojektet kan ge och visar på stora skillnader beroende på om övergången sker från bil eller från gång och cykel till kollektivtrafik.

Projektet finansieras av Trafikverket och pågick 2011 till 2012. Läs rapporten eller kontakta Hanna Wennberg, 010-456 56 08.

Genom finansiering via Vinnova genomförde Trivector Traffic tillsammans med Skånetrafiken och Jönköpings Länstrafik ett forskningsprojekt inriktat på planeringspraktik och utvärdering med fokus på samordning av kollektivtrafik och samhällsbetalda resor i tre geografiska områden i två län. Erfarenheterna från försöken användes för råd om att utveckla kollektivtrafik på landsbygd i hela landet. Slutsatserna från projektet innehåller framgångsfaktorer för ett lyckat upplägg samt en sammanställning kring samordningens olika aspekter. Resultaten kan med fördel användas som stöd i arbetet med kollektivtrafik i glest befolkade områden. Slutrapporten och de tidigare utgivna PM kan laddas ner från Publikationer.

Mer information ges av PG Andersson, 010-456 56 04.

BRT – Bus Rapid Transit – står för avancerade busstrafiksystem, där man använder många av de lösningar som man annars finner i spårtrafik. BRT kan sägas vara busstrafikens svar på spårtrafikens tunnelbana, och konceptet har blivit en lösning på trafikproblemen i många av världens städer. Men är det något för Sverige också? För att söka svar på den frågan inleddes våren 2008 ett forskningsprojekt på initiativ av Vinnova som tog fram ”Bus Rapid Transit i Sverige?” skriven av tekn. dr Karl Kottenhoff, KTH, tekn. dr Per Gunnar Andersson, Trivector Traffic, samt civ.ing. Malin Gibrand, Trivector Traffic.

För mer information kan du kontakta PG Andersson, Trivector, 010-456 56 04 eller Kalle Kottenhoff, KTH, 08-790 79 17.

PROCEED (Principles of successful high quality public transport operation and development) är ett EU-projekt om kollektivtrafikplanering som avslutades januari 2010, och som koordinerades av Trivector.

Projektet har resulterat i en webbaserad planeringshandbok för utveckling av framgångsrik kollektivtrafik i små och medelstora europeiska städer.

Mer information kan du få genom Malin Gibrand 010-456 56 72.

Fodral (organisation för Finansiering Och DRift Av Lätt spårtrafik i Sverige) drevs av Trivector under 2007 och 2008 i samarbete med intresserade kommuner och länstrafikbolag samt regionala och statliga företrädare.

Forskningsstödet från Vinnova syftade till att utreda de organisatoriska förutsättningarna för att finansiera och driva lokal och regional lätt spårtrafik.

För mer information om projektet, och om spårtrafik i allmänhet, kontakta PG Andersson, 010-456 56 04 eller Joel Hansson, 010-456 56 17.

Syftet med detta projekt var att undersöka om användandet av elektroniska körjournaler i kombination med ISA i verksamheters fordonsflottor kan bidra till ökad trafiksä-kerhet och hållbarhet. Målsättningen var att ökad kunskap, både kring trafiksäkerhets-effekter av ISA i verksamheters fordonsflottor och kring erfarenheter, attityder, accep-tans av ISA, ska ge incitament till ett arbete för att ISA införs i fler verksamheters fordonsflottor.

Projektet finansierades av Skyltfonden.

Hela rapporten

Sammanfattning av rapporten

Projekt integrerade ISO-standarden för trafiksäkerhet (ISO 39001) i modellen för ”trafiksäkerhetsrevision”, som är ett beprövat och välfungerande verktyg för revision av kommuners trafiksäkerhetsarbete, samtidigt som de nya indikatorerna för målstyrning mot etappmålet för trafiksäkerhet för år 2020 integrerades.

Genomförande av en trafiksäkerhetsrevision kan därmed, utöver att öka effektivitet och systematik i kommunernas trafiksäkerhetsarbete, även resultera i en uppföljning av de nya indikatorerna för etappmål 2020 samt ge goda förutsättningar för att kunna ta fram ett ISO-certifierat ledningssystem för trafiksäkerhet.

Projektet finansierades av Skyltfonden. För mer information om projektet, kontakta gärna Malin Gibrand, 010-456 56 72.

Projektet undersökte spårvägars inverkan på trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. I projektet samlas statistisk och information in från länder med såväl nya som äldre spårvägssystem, vilka sedan jämförs med motsvarande uppgifter från Sverige. Kunskapen i Sverige grundas idag till stor del enbart på erfarenheter från Göteborg. Genom internationella utblickar vidgas kunskapsläget, inte minst för städer som diskuterar att införa spårväg som ett nytt trafikslag i stadsmiljön. Baserat på internationella erfarenheter ges konkreta råd för utformningen av nya, trafiksäkra spårvägsanläggningar för en tät och attraktiv stadsmiljö.

Projektet finansierades av Skyltfonden. För mer information om projektet, kontakta gärna Hanna Wennberg, 010-456 56 08.

Antalet elcyklar ökar snabbt på marknaden – såväl i Sverige som i t ex Holland, Schweiz, Tyskland och Kina. Elcykeln gör det möjligt att cykla mer och längre samt skaparmöjligheten för fler att cykla, inte minst äldre. Trots den snabba utvecklingen finns det relativt lite kunskap om vilka som använder elcyklar och om vilka olycks- och skaderisker som kan kopplas samman med en växande användning av elcykel.

Genom Trafikverkets Skyltfond undersöktes elcykelanvändningens trafiksäkerhetsaspekter för att öka kunskapen om olycks- och skaderisker kopplat till användningen av elcyklar och att ge konkreta förslag på hur trafikolyckor med elcyklar kan undvikas.

Projektet pågår från den 1 september 2013 till den 31 augusti 2014. Läs rapporten: Trafiksäkerhetsaspekter av ökad användning av elcyklar i Sverige. Vill du veta mer kontakta Hanna Wennberg, 010-456 56 08.

Den första juni 2007 inleddes försök med hastighetsgränserna 40 km/h och 60 km/h i tätort i ett antal kommuner i Sverige. Trivector Traffic utvärderade tillsammans med Institutionen för teknik och samhälle vid LTH och VV Konsult effekterna av detta försök genom en rad olika typer av studier, före och efter införandet.

Projektet finansieras av Vägverket.

Mer information: Hanna Wennberg, 010-456 56 08.

Projektets syfte var att ta fram rekommendationer och effektiva verktyg för det framtida kommunala trafiksäkerhetsarbetet. En tillbakablick på vad som gjorts och vad som varit framgångsrikt i olika typer av kommuner samlades till skriften Framgångsfaktorer i kommunal trafiksäkerhet. Analys av lokalt trafiksäkerhetsarbete under tio år med nollvision.

Den nya tredje utgåvan Åtgärdskatalog för säker trafik i tätort (2009)  uppdaterades även och innehåller en sammanställning om effekter, praktiska erfarenheter, kostnader och regler för ett urval av åtgärder för vägutformning, underhåll och reglering. Informationen ger underlag för kommunens handläggare att medvetet välja åtgärd och genomföra den förändring som åtgärden medför. Projektet finansierades av Sveriges Kommuner och Landsting.

Mer information går att få genom Hanna Wennberg, 010-456 56 08.

Att skylta stopp i alla tillfarter är en billig åtgärd som enligt tidigare undersökningar reducerar skadefrekvensen med 50-80%. Trots det var regleringsformen ovanlig i Sverige. Studien om flervägsstopp syftade till att med hjälp av nytillkomna undersökningsresultat besvara de frågor som fortfarande finns bland trafikingenjörer, och som gör att de inte använder sig av åtgärden.

Projektet delfinansierades av Skyltfonden och resultaten redovisades i en lättillgänglig folder som spridits till väghållarna.

Har du sedan ytterligare frågor kan du ställa dem till Hanna Wennberg, 010-456 56 08.

Trygga och säkra skolvägar är grundläggande för barns möjlighet att gå och cykla till skolan. Projektet gör en översyn av användningen och behovet i kommunerna vad gäller verktyg för skolvägsutredning och liknande verktyg för analys av barns trafikmiljö ur ett trafiksäkerhets- och trygghetsperspektiv. Även användningen av barnkonsekvensanalys (BKA) undersöks. Baserat på denna översyn samt på resultat från andra studier och på egna erfarenheter från skolvägsutredningar, tas rekommendationer fram för tillvägagångssätt för skolvägsutredning och metod (frågor, svarsalternativ, bedömningskriterier etc.), både vad gäller enkät och inventering med fokus på Vägverkets OR-metod. Influenser hämtas även från verktyg i relaterade områden (t ex trygghetsutredningar) och från metodiken för barnkonsekvensanalys.

Finansiär: Trafikverkets Skyltfonden

Mer information: Hanna Wennberg, 010-456 56 08.

Mobil IT i form av smartphones, MP3-spelare, läsplattor mm blir en allt vanligare företeelse i trafiken. Det är känt att distraktion är en bidragande orsak till en stor andel av olyckor som bilister är involverade i. Däremot är kunskapen om säkerheten i samband med oskyddade trafikanters mobil-it-användning betydligt sämre.

Genom Trafikverkets Skyltfond ska denna förstudie öka förståelsen för hur mobil IT används av oskyddade trafikanter samt bedöma hur stort det eventuella trafiksäkerhetsproblemet är. Projektet ska också indikationer på vilka problem som behöver åtgärdas för att öka trafiksäkerheten med avseende på användning av mobil IT.

Om du vill veta mer om projektet, så kontakta Emeli Adell, 010-456 56 22.

En utmaning i trafiksäkerhetsarbetet är fortfarande de allvarliga skadorna bland gående och cyklister – och dessa uppkommer ofta i singelolyckor. Drift och underhåll av gång- och cykelvägar är en viktig åtgärd och här är det ofta kommunernas som är ansvarig aktör. I projektet görs en jämförelse av kommunernas skadebild enligt STRADA med dels hur kommunerna arbetar med drift och underhåll enligt Trafikverkets uppföljning inom ramen för nationella målstyrningen av trafiksäkerhetsarbetet och dels med resultatet från SKL:s under-sökning ”Kritik på teknik” om hur nöjda kommuninvånarna är. Är det kommuner med god kvalitet på underhållet för gång- och cykelvägar som också uppvisar en lägre risk för singelolycka bland gående och cyklister? Är det kommuner med god kvalitet på underhållet för gång- och cykelvägar som också har de mest nöjda kommuninvånarna med avseende på drift och underhåll? Och finns det samband mellan enskilda bedömningskriterier i Trafikverkets upp-följningsmodell resp. SKL:s ”Kritik på teknik” och risken för singelolycka bland gående och cyklister? Resultatet från analysen sammanfattas i en skriftlig rapport med slutsatser och rekommendationer.

Finansiär: Trafikverkets Skyltfonden

För mer information kontakta gärna Hanna Wennberg.

Pop-up-lösningar kan bidra till att fler uppmuntras att gå och cykla, men också till ökad trafiksäkerhet. Kommuner och andra aktörer har chansen att relativt snabbt prova nya, innovativa och alternativa lösningar som de inte tillämpat tidigare. Det finns en mängd fördelar med dessa tillfälliga lösningar, men om de inte utformas på ett lämpligt sätt finns risken att de istället får en negativ effekt på trafiksäkerheten.

Syftet med projektet är att undersöka hur trafiksäkerhetshöjande åtgärder av tillfälliga karaktär kan användas för att öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter samt för att nå andra hållbarhetsmål. I projektet kartläggs möjligheter, utmaningar och hinder med dessa tillfälliga åtgärder baserat på erfarenheter från städer i Sverige och Europa. Målet med projektet är att ta fram ett idématerial med vägledning för hur Trafikverket och svenska kommuner kan arbeta med trafiksäkerhetshöjande åtgärder av tillfällig karaktär som kan främja ökat och säkrare gående och cyklande.

För mer information, kontakta Kristen Koehler, 010-456 56 78.

EU-projektet ISEMOA utvecklade ISEMOA:s tillgänglighetsrevision för att stödja kommuner och regioner i deras arbete med att förbättra tillgängligheten med hållbara trafikslag för att alla medborgare ska kunna tillgodose sin mobilitet – från dörr till dörr – på ett hållbart sätt.

ISEMOA:s tillgänglighetsrevision görs i dialogform och belyser tillgänglighetsarbetet i ett brett perspektiv – från övergripande planeringsfrågor till utformning av hinderfria utemiljöer och kollektivtrafik för alla.

Vill du veta mer om ISEMOA och hur vi kan hjälpa er i arbetet med tillgänglighet och hållbar mobilitet för alla? Kontakta gärna Hanna Wennberg, 010-456 56 08. Läs gärna mer i vårt produktblad.

I samhällsplaneringsprocessen uppstår ofta frågan om hur stora trafikmängder som man kan förvänta vid exploatering av bostäder, verksamheter eller anläggningar av olika slag. Hittills har uppgifter om trafikalstring oftast rört biltrafik, medan kunskapen kring alstringstal för exempelvis kollektivtrafik och cykeltrafik varit relativt begränsad.

Genom finansiering via Trafikverket togs ett dynamiskt och interaktivt webbverktyg fram för att beräkna alstringstal för kollektivtrafik, gång, cykel och bil. Verktyget visar stegvis hur många resor som är att vänta beroende på t.ex. markanvändning, plats i kommunen, kollektivtrafikstandard. Dessutom skattar verktyget färdmedelsfördelningen. Med hjälp av verktyget kan man stegvis prova och se vilken betydelse det får att t ex öka kollektivtrafikstandarden, lokalisera centralt eller perifert osv på ett pedagogiskt sätt.

Verktyget och handledning finns tillgängligt på Trafikverkets webbplats. Mer information om projektet kan du få genom Emeli Adell, 010-456 56 22.

Ökad vägkapacitet skapar ny trafik. Fenomenet kallas ”inducerad trafik” och är sedan länge känt av internationell forskning. Det handlar om ett samband mellan utbud och efterfrågan, som omfattar både kortsiktiga anpassningar av beteenden och långsiktiga förändringar av lokalisering och markanvändning. De senare ger med tiden ger ytterligare beteendeförändringar som spär på effekten.
Tillsammans med WSP, TfK och Chalmers genomförde Trivector Traffic detta forskningsprojekt under 2009 och 2010. Projektet att förbättrade och spred kunskapen om inducerad trafik och gav rekommendationer om hur frågan bättre han hanteras av modellsystem och metoder så att de på ett tillräckligt sätt tar hänsyn till inducerad trafik och se till att effekterna kommer med i trafikprognoser och samhällsekonomiska kalkyler. Projektet finansierades av Vägverket.

Den som vill veta mer om inducerad trafik kan läsa rapporten – Inducerad efterfrågan på trafik.
För mer information, kontakta Lena Smidfelt Rosqvist, 010-456 56 10.

Kunskapen om barns resvanor och resbehov har länge varit bristfällig, åtminstone om man jämför med andra grupper. En resvaneundersökning genomfördes därför bland cirka 10.000 barn och ungdomar i åldern 6-15 år i ett antal utvalda kommuner, med olika storlek och trafikutbud.
Projektet finansierades av Vägverket.

För mer information, kontakta Hanna Wennberg, 010-456 56 08.

Idag behöver vi, vid till exempel åtgärdsvalsstudier (ÅVS), göra kostnadsbedömningar av olika typer av lösningar i ett tidigt planeringsskede. Detta behövs även för lösningar inom steg ett och steg två, och det behöver kunna göras snabbare och med en acceptabel osäkerhet.

Som ett led i detta ingår Trivector i en projektgrupp där målet är att sammanställa den erfarenhet som finns och skapa ett användarvänligt verktyg som ska stödja dessa kostnadsskattningar så att de kan underlättas och få en minskad osäkerhet. Trivector är huvudansvarig för verktygskonstruktionen.

För mer information kontakta gärna Emeli Adell, 010- 4565622.

Ett av den nya transportpolitikens två delmål är det så kallade funktionsmålet tillgänglighet, vilket bland annat innebär att transportsystemets funktion, användning och utformning ska bidra till grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet för alla. Trivector Traffic studerade i uppdrag av Trafikverket och Energimyndigheten hur man ska kunna ange tillgängligheten hos en tätorts persontransporter. Ett antal tillgänglighetsindikatorer togs fram, som ur olika perspektiv beskriver tillgängligheten för ett område i tätort. Samtliga indikatorer presenteras med färger på kartor, som visar,områdets restid eller avstånd till ett definierat utbud, tätheter av olika slag (bostäder, företag m m) inom området eller restidskvoterna till olika utbud.

Indikatorerna underlättar lokaliseringsbeslut och kan användas av planerare och beslutsfattare i den fysiska planeringen, av individer vid bostadsval och av företag vid verksamhetsetablering.
Mer information kan du få av Björn Wendle, tel 010-456 56 09.

Ytsnåla trafiklösningar i tätort

Trivector Traffic har tillsammans med Sweco fått Vägverkets uppdrag att granska de svenska råden för vägar och gators geometriska utformning (VGU) inom tätort. Syftet är att studera om utformningsmåtten är för generöst tilltagna och ger onödigt stora trafiklösningar.
Konsekvenserna av nuvarande råd ska beskrivas och eventuella förändringar föreslås. Jämförelser görs även med andra länders rekommendationer.
Arbetet utfördes februari 2010 – juni 2011.

MM-aktiviteter har hittills i stor utsträckning byggts på principerna om kognitiv dissonans som en effektiv metod till förändrade attityder och beteende. Man låter folk prova ett nytt resebeteende och från den erfarenheten antar många en ny hållning. MM-åtgärder har visats effektiva och framförallt kostnadseffektiva och bedöms av t ex Lets2050 vara en nödvändig för en omställning mot en mer långsiktigt hållbar transportförsörjning. MM-kampanjer som syftar till att förändra attityder gentemot ett hållbart beteende transporter används också. Men hittills har dessa kampanjer ofta visat sig mindre effektiva och de ingår inte som en strategisk del för en mer hållbar transportsektor. Studien görs i samverkan med LTH och diskuterar användningen av MM-kampanjer i Sverige i dag i relation till teorier om effektiva argument. Studien har hittills resulterat i en artikel i Journal of Cleaner Production.

För mer information kontakta gärna Lena Smidfelt Rosqvist, 010- 4565610.

Med pågående trend med  regionförstoring finns ett ökat behov av att arbeta regionalt och ta fram regionala trafikstrategier. EU-projektet Poly-SUMP (Polycentric Sustainable Urban Mobility Plan) tar fram en ny metod för hur man gör regionala trafikstrategier med fokus på polycentriska regioner (regioner med fler än ett centrum). Metoden bygger på den välbeprövade workshop-metodiken ”Future Search Workshop”, där man genom att samla samtliga berörda intressenter under en tredagars workshop förkortar och effektiviserar processen med att ta fram underlag till en regional trafikstrategi.

Elva aktörer är involverade i Poly-SUMP, däribland regionala myndigheter, konsulter och forskningsinstitut.

Mer information om projektet kan du få av Emeli Adell, 010-456 56 22 eller Caroline Ljungberg Toulson, 010-456 56 19.

Den starkt växande e-handelstrenden påverkar såväl inköpsvanor som övriga resvanor. Inköpsresorna står idag för en stor energieffektiviseringspotential med cirka 13 % av persontransporternas energianvändning. Vid konventionell handel står transporten från butik till hemmet för ungefär lika stor energianvändning och miljöpåverkan som resten av varutransportkedjan. Kunskaperna om de komplexa nettoeffekterna av e-handelsmöjligheterna är bristfällig. Projektet samlade en stor mängd

empiri från Sveriges befolkning. Olika framtida utvecklingsscenarios i kombination med åtgärdsstrategier användes för att dra slutsatser och rekommendationer för hur utvecklingen kan användas eller styras för att förvalta e-handelns hållbarhetspotential med avseende på persontransporterna.

Projektet genomfördes tillsammans med Trafikplanering, LTH, och finansierades av Energimyndigheten. Mer information om projektet kan du få genom Lena Smidfelt Rosqvist, 010-456 56 10.

Läs rapporten: E-handelns roll och potential för ett mer energieffektivt och hållbart transportsystem.

I snart tjugo år har Trivector undersökt hur trafik och utsläpp påverkas av handelsetableringar. Olika lokaliseringar skiljer sig åt med avseende på trafikkonsekvenser, men även t ex tillgängligheten till handel påverkas. Bland annat har vi kunnat se att även en förtätning av externa etableringar ökar utsläppen. Våra val av inköpsställen styrs av andra preferenser än närhet.

Bland annat har vi i samarbete med kommuner och länsstyrelser tagit fram en handbok för att kunna göra beskrivningar av vad som händer med trafiken och vad det får för konsekvenser för miljön. Handbokenskapar förutsättningar för olika aktörer att på ett bättre sätt kunna beskriva olika konsekvenser av lokalisering av handelsetableringar. Därigenom ökar möjligheterna att förbereda ett mer heltäckande och korrekt beslutsunderlag för denna typ av etableringar. Trivector har även haft uppdrag där vi använt metoden och beräkningsmodellen i praktiken.

Mer information kan du få av Lena Smidfelt Rosqvist, 010-456 56 10.