I forskningsprojektet Samla Cykeldata vill vi testa att samla in stora mängder data om cykling i ett begränsat geografiskt område med flera olika mobiltelefonapplikationer. Testet ska därefter utvärderas vetenskapligt, praktiskt och ekonomiskt för att komma fram till om detta kan vara ett bra komplement till resvaneundersökningar och flödesmätningar. Projektet finansieras av Trafikverket och genomförs av konsultföretaget Trivector i samarbete med Göteborgs stad och Cykelfrämjandet.

Bidrar delade elsparkcyklar till att våra klimatmål uppnås? Vilken ny kunskap och kompetens behövs för att hantera delade eldrivna fordon? Vilken roll har beteendeförändring och affärsmodeller för att få till ett systemskifte? I projektet SuSMo (Sustainable Shared Mobility) kommer dessa och många andra frågor diskuteras med representanter från städer, kollektivtrafikoperatörer och nya mobilitetsaktörer från hela Europa.

SuSMo-projektet är ett treårigt projekt som tar sig an frågan om delad mobilitet ur ett systemperspektiv. Huvuddelen av projektet är fyra workshops där olika aktörer i omställningen tillsammans kan diskutera vägen framåt. Syftet med denna workshopsserie är att ge beslutsfattare verktyg och kunskap för att bättre hantera utmaningarna med delade mobilitetslösningar (bilpool, cykelpool och andra typer av delade fordon) och på sikt kunna skapa ett fossilfritt transportsystem.

När SuSMo-projektet avslutas ska det kunna visa på vad europeiska städer faktiskt behöver och efterfrågar för att på systemnivå kunna ställa om till ökad andel delade transporter. Vidare ska projektet ge upphov till nya verktyg och guidelines som kan stötta europeiska städer i omställningen.

SuSMo leds av Cenex, med Trivector som svensk part och finansieras av EIT Climate KIC inom programmet Climate Innovation Ecosystems. I projektgruppen ingår flertalet europeiska partners, både från offentlig och privat sektor. Knutna till projektet är även fyra partnerstäder; Stockholm, Madrid, Bologna och Sofia.

För mer information om projektet, kontakta Axel Persson, 010-456 56 26.

Cykling anses fortfarande inte vara ett seriöst transportslag i många europeiska länder. Åratal av transportplanering till fördel för biltrafik har skapat stadsrum och infrastruktur där det är svårt för cyklisten att få plats. Under 2017-2018 koordinerade Trivector ett projekt delfinansierat av EIT Climate-KIC under Scaling programmet. I projektet samlades cykelexperter från tre ledande cykelstäder i Europa för att diskutera och samla erfarenhet om hur cykling ska kunna öka. Tillsammans har experterna från Utrecht regionen, Köpenhamns kommun och Malmö Stad identifierat cykelinnovationer som kan fungera i andra städer. 9 innovationer samlades och beskrevs.

Läs mer om varje innovation för att lära dig mer om framgångsfaktorer och barriärer för varje enskild.

• Malmö Bike Freight Company – MOVEBYBIKE
• Region of Utrecht – Bicycle streets
• City of Copenhagen – Crowdsourcing bicycle investment hotspots
• City of Copenhagen – Cycle Superhighways
• City of Copenhagen – Focusing on simplicity
• City of Malmö – Bicycle kitchen
• City of Malmö – Elevated bicycle crossings
• Region of Utrecht – Cycle implementation plan
• Utrecht – Bicycle school – De Fietsmeesters

Tveka inte att ta kontakt med Malin Mårtensson, 010-456 56 35 om du vill veta mer!

De allra flesta verksamheter genererar transport och de transporter som utförs i verksamheternas värdekedjor påverkar trafiksäkerheten. Det blir viktigt att engagera företagen i trafiksäkerhetsutvecklingen. Denna trafiksäkerhetspotential har till viss del adresserats genom transportköparnas upphandling och inköp, inte minst hos offentliga myndigheter. Detta projekt handlar om att fånga denna outnyttjade potential som finns genom att arbeta systematiskt med verksamheters trafiksäkerhetspåverkan, men också om att integrera detta arbete i verksamheternas hållbarhetsarbete. De synergier som finns mellan trafiksäkerhet, miljö och socialt ansvarstagande ska fångas, och suboptimering undvikas, i linje med intentionerna i Agenda 2030 och Stockholmsdeklarationen.

Då det finns relativt begränsad kunskap och erfarenheter när det gäller att arbeta med verksamheters trafiksäkerhetspåverkan inom hållbarhetsarbetet kommer det här projektet att anamma en explorativ ansats. Syftet med projektet är att undersöka nuläge, behovet, drivkrafter och potential vad gäller verksamheters trafiksäkerhetspåverkan inom ramen för hållbarhetsarbetet. Följande huvudsakliga frågeställningar belyses:

• Vilka olika typer av transportgenererande och transporterande verksamheter finns och hur kan dessa verksamheters trafiksäkerhetspåverkan förstås? Hur ser nuläget ut vad gäller olika typer av verksamheters arbete med trafiksäkerhet och hållbarhet? Vilka behov och drivkrafter finns hos olika verksamheter i Sverige att arbeta med sin trafiksäkerhetspåverkan inom ramen för hållbarhetsarbetet?
• Vilken är trafiksäkerhetspotentialen ur ett samhällsperspektiv genom att arbeta med olika typer av verksamheters trafiksäkerhetspåverkan? Vilka är synergierna med andra hållbarhetsmål? För vilka verksamheter finns det större respektive mindre potential?
• Hur kan en verksamhet arbeta mer systematiskt med sin trafiksäkerhetspåverkan inom ramen för hållbarhetsarbetet? Vilka möjligheter och synergier finns? Vad bör studeras närmare i fortsatt arbete?

Projektet finanserias av Trafikverket och pågår under perioden 1 juni 2021 – 30 november 2022. Projektpartner är Trivector LogiQ AB.

Ta del av slutrapporten

För mer information, kontakta Pernilla Hyllenius Mattisson.

Motorfordon är inblandade i en stor del av de dödsolyckor och olyckor med allvarligt skadade som sker i trafiken. En viktig faktor i olycksförloppet är den hastighet fordonen håller eftersom det påverkar storleken på krockvåldet och i slutändan olyckans allvarlighetsgrad.  I många nya bilar finns trafiksäkerhetsutrustning som skulle kunna förhindra eller lindra många olyckor, såsom exempelvis automatisk nödbroms i låg och hög hastighet. Införandet av trafiksäkerhetsutrustningen i fordonspaken är helt frivillig och går därför långsamt.

Som ett led i arbetet med att uppnå miljömålet om Frisk luft har kommunerna från 2020 möjlighet att införa miljözon klass 2 för personbilar i tättbebyggt område. Miljözonen förbjuder de bilar som har sämst avgasrening att köra i tättbebyggt område dvs där många människor bor och vistas. De bilar som har sämst avgasrening och som skulle förbjudas i tättbebyggda områden är ofta äldre och kan därför även antas ha sämre trafiksäkerhetsutrustning. Om den hypotesen stämmer skulle ett införande av miljözoner även minska risken för fotgängare och cyklister att bli påkörda av personbilar.

Syftet med projektet är att undersöka de potentiella trafiksäkerhetseffekterna, positiva och negativa, av att införa miljözon 2 för personbilar i tättbebyggda områden i Sverige som inte når miljömålet Frisk luft. Studien avgränsas till kollisioner mellan personbil och oskyddade trafikanter.

Projektet finansieras via Trafikverkets Skyltfond.

Sedan Nollvisionen infördes har trafiksäkerhetsarbetet kommit långt i Sverige i att minska antalet dödade och allvarligt skadade i trafiken. Stora utmaningar kvarstår dock vad gäller trafiksäkerhetssituationen för oskyddade trafikanter. Det finns också indikationer på att trafiksäkerheten är ojämnt fördelad mellan olika grupper och områden i samhället.

I ett forskningsprojekt finansierat av Trafikverkets Skyltfonden har analys gjorts för hur jämnt fördelad trafiksäkerheten är mellan olika grupper i samhället. Hur ser trafiksäkerhetssituationen ut för olika grupper utifrån ålder, kön, etnicitet och socioekonomi? Särskilt fokus har riktats mot kvinnors och mäns utsatthet som oskyddade trafikanter. Litteraturgenomgång har gjorts och olycksanalys med data från IF Försäkringar och STRADA.

Genom fördelningsanalys i GIS studier i tre kommuner (Lund, Göteborg och Huddinge) har även följande fråga analyserats: Hur fördelar sig medborgares synpunkter på trafiksäkerhet och genomförda trafiksäkerhetsåtgärder mellan olika områden i kommuner utifrån områdenas socioekonomi och demografi?

Målet med projektet är att belysa trafiksäkerhetsarbetet i Sverige utifrån jämställdhets- och rättvisesperspektiv och att ta fram ett angreppssätt för hur trafiksäkerheten kan bli med jämställd och jämlik.

För mer information, kontakta Olivia Dahlholm

Ta del av hela rapporten >>

I Agenda 2030 är trafiksäkerhet är en del av hälsan och Stockholmsdeklarationen trycker på vikten att utgå från de synergier som finns mellan trafiksäkerhet och andra hållbarhetsmål. Det är dock inte lika tydligt hur detta helhetstänk ska hanteras rent konkret i det systematiska trafiksäkerhetsarbetet på lokal nivå. Många kommuner söker vägledning för hur ett mer helhetsbaserat synsätt på trafiksäkerheten kan appliceras i praktiken och i synergi med övriga hållbarhetsmål.

I många kommuner uttrycks ofta en upplevd motsättning mellan trafiksäkerhet och andra hållbarhetsmål. Ofta ställs trafiksäkerhetsarbetet mot arbetet med hållbar, aktiv mobilitet. Det samlade forskningsläget säger dock att det finns fler synergier än motsatsförhållanden mellan trafiksäkerhet, miljö och hälsa. Säkra och trygga trafikmiljöer är en förutsättning för mer hållbar och aktiv mobilitet. Trafiksäkerheten, inte minst för oskyddade trafikanter, är också en viktig förutsättning för ett mer inkluderande och jämlikt transportsystem.

I detta forskningsprojekt är syftet att kartlägga och analysera förutsättningar för och visa hur ett systematiskt trafiksäkerhetsarbete i linje med Agenda 2030 kan se ut rent konkret i kommuner – och hur trafiksäkerhetsarbetet på lokal nivå kan utvecklas för att bättre nyttja de synergier som finns mellan trafiksäkerhet och andra hållbarhetsmål, till exempel hälsa, miljö och klimat samt jämställdhet och jämlikhet.

Målet med projektet är att ta fram konkret vägledning för hur ett mer helhetsbaserat synsätt på trafiksäkerheten kan appliceras i praktiken och i synergi med övriga hållbarhetsmål i kommuner. Vägledningen ska kunna användas av kommuner och av Trafikverket i det regionala och lokala trafiksäkerhetsarbetet och ska avse olika påverkansmöjligheter i trafiksäkerhetsarbetet, till exempel som väghållare, upphandlare, kravställare och påverkare.

Projektet finansieras av Trafikverket och pågår under perioden 1 juni 2021 – 30 november 2022. Projektpartner är trafikkontoret i Göteborg.

För mer information, kontakta Olivia Dahlholm.

I många svenska städer planeras införandet av nya eller utbyggnad av befintliga högkvalitativa kollektivtrafiksystem, så kallade BRT-liknande kollektivtrafiksystem. Ofta diskuteras också BRT-system och spårväg som två olika möjliga lösningsalternativ för stadens kollektivtrafiksystem. Samtidigt är kunskapsluckorna stora för hur BRT-liknande kollektivtrafiksystem bör utformas i svenska städer utifrån trafiksäkerhet, trygghet och framkomlighet för olika trafikantgrupper.

Detta projekt syftar till att svara på hur BRT-liknande kollektivtrafiksystem i Sverige, i jämförelse med spårväg och annan kollektivtrafik, påverkar trafiksäkerheten och vilka utformningsprinciper som bör användas för BRT-systemen för att säkerställa såväl trafiksäkerhet och trygghet för oskyddade trafikanter som kollektivtrafikens framkomlighet. Ambitionen är att anta ett hela-resan-perspektiv på trafiksäkerheten med utgångspunkt i människors användning av transportsystemet som gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer och i ett uppmuntrande av mer hållbart resande.

Följande frågeställningar belyses i projektet:

• Hur skiljer sig trafiksäkerheten mellan olika kollektivtrafiksystem (BRT-system, spårväg och andra kollektivtrafiksystem) på en övergripande nivå och utifrån ett hela-resan-perspektiv?
• Hur påverkar olika principiella utformningar trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter? Exempel på principiella utformningar på sträcka att belysa utifrån ett trafiksäkerhetsperspektiv är mittförlagda eller sidoförlagda busskörfält/spår respektive buss/spårvagn i blandtrafik. För utformning i korsning är det exempelvis cirkulationsplats med mittförlagt busskörfält/spår respektive traditionell hantering av buss/spårvagn i signalreglerad korsning eller cirkulationsplats som belyses.
• Hur kan ett BRT-liknande kollektivtrafiksystem utformas utifrån såväl trafiksäkerhet och trygghet för oskyddade trafikanter som framkomlighet för kollektivtrafiken?

Projektet bidrar med kunskapsunderlag och utformningsprinciper som kan integreras i de handböcker och utformningsriktlinjer som finns i Sverige samt bidra till en utformning av BRT-liknande kollektivtrafiksystem utifrån såväl god trafiksäkerhet och trygghet för oskyddade trafikanter som god framkomlighet för kollektivtrafiken. Genom bättre kunskapsunderlag ges en större förståelse för trafiksäkerhetsproblematiken, och hur motsättningar mellan kollektivtrafikens framkomlighet och trafiksäkerhet och trygghet för oskyddade trafikanter kan hanteras på ett lämpligt sätt, som därmed också tas på större allvar i planeringen och utformningen av nya och utbyggda BRT-liknande kollektivtrafiksystem i Sverige. Det ger möjlighet till väl underbyggda val av lösningar.

Projektet finansieras av Trafikverkets Skyltfonden och pågår under perioden 1 juni 2021 – 30 november 2022.

För mer information, kontakta Frida Odbacke

Ta del av rapporten >>

Det finns flera studier som studerat trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter i spårvägsanläggningar, men få har haft möjlighet att göra före- och efterstudier i samband med införande av en ny anläggning. I Lund ges nu den möjligheten. I ett forskningsprojekt finansierat av Trafikverkets Skyltfonden studeras hur trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter, i både objektiv och subjektiv mening, påverkas av införandet av spårväg. I projektet görs intervjuer med gående och cyklister samt interaktionsstudier/beteendeobservationer på ett antal platser före och efter spårvägen i Lund öppnar för trafik. Slutsatser och rekommendationer från projektet blir relevanta för såväl befintliga som nya spårvägsanläggningar i Sverige och andra länder.

Följande frågeställningar belyses i projektet:

• Vilka potentiella trafiksäkerhetsrisker finns för gående och cyklister i en spårvägsanläggning?
• Hur upplever gående och cyklister spårvägen? Hur påverkar spårvägen deras trygghet? Vilka eventuella riskkompensatoriska beteenden praktiserar gående och cyklister?
• Hur ser riskerna ut för gående och cyklister, och interaktionerna mellan spårväg/spårvagn och gående och cyklister, ut för spårvägsanläggningen i Lund?
• Vilka slutsatser kan dras och rekommendationer ges för en god trafiksäkerhet och trygghet för gående och cyklister i nya och befintliga spårvägsanläggningar?

Projektet genomförs av Trivector i samarbete med LTH / Trafik & väg.

Rapport: Spårväg och oskyddade trafikanter – Fältstudier före och efter införande av spårväg i Lund

För mer information, kontakta Frida Odbacke

En stor del av transporterna av människor och gods utförs av privata och offentliga verksamheter. Dessa transportörer kan vara taxiföretag, bussföretag, åkerier, budfirmor, och så vidare. Även många andra verksamheter än transportörerna, till exempel inom hantverks- och serviceyrken, använder dagligen transportsystemet och påverkar trafiksäkerheten i transportsystemet. Inte minst genom hastighetsefterlevnaden som är i fokus i detta projekt.

Syftet med projektet är att visa hur verksamheter kan arbeta med sin trafiksäkerhetspåverkan, inom ramen för hållbarhetsarbetet och den årliga hållbarhetsredovisningen, genom systematisk uppföljning av hastighetsefterlevnaden hos de transporter som utförs inom verksamheten. Målet att bidra med kunskapsunderlag och konkreta exempel på indikatorer som kan användas för att inkludera trafiksäkerhetspåverkan, i form av hastighetsefterlevnad, i hållbarhetsarbetet och hållbarhetsredovisningen. Data från fordonens elektroniska körjournaler används för uppföljningen av hastighetsefterlevnad på aggregerad nivå. Genom att uppföljningen av hastighetsefterlevnad även kan redovisas i leverantörsrapporter blir resultaten från projektet relevanta för såväl beställare som leverantörer av transport, för såväl upphandling som kvalitetssäkring.

Projektet finanserias av Trafikverkets Skyltfonden och pågår under perioden 1 juni 2021 – 30 november 2022. Projektet tar avstamp i ett tidigare projekt som Trivector genomfört: Elektroniska körjournaler och ISA – effekter och potential inom trafiksäkerhet (TRV 2019/27988).

För mer information, kontakta Pernilla Hyllenius Mattisson

I många städer pågår en utveckling med snabbt växande mängd lastcyklar och godscyklar (eldrivna cargo bikes). Det här projektet belyser de utmaningar och möjligheter som denna utveckling medför. Projektet syftar dels till att bedöma hur en överflyttning av urbana godstransporter till godscykel påverkar trafiksäkerheten och andra hållbarhetsmål, dels till att visa hur cykelinfrastrukturen i våra städer kan utformas för att en överflyttning till godscyklar ska bli trafiksäker och att de olika hastighets- och utrymmesanspråk som finns för cyklister och andra trafikantgrupper kan hanteras.

Målet med det här projektet är att ta fram vägledning med tydliga riktlinjer, riktade till kommuner och andra aktörer, för en trafiksäker överflyttning av urbana godstransporter till lastcykel samt för en trafikplanering för cyklister med olika hastighets- och utrymmesanspråk generellt. Inom projektet kommer dessa riktlinjer att testas i en kommun: utifrån riktlinjerna kommer en analys av cykelnätet i centrala Göteborg att genomföras för att identifiera var förbättringar av cykelnätet bör göras för att öka trafiksäkerheten och tillgängligheten för lastcykel och andra cyklister/trafikanter.

Följande huvudsakliga frågeställningar hanteras i projektet:

• Vilka är trafiksäkerhetseffekterna av att flytta över urbana godstransporter till godscyklar? Hur bidrar en överflyttning till andra hållbarhetsmål i Agenda 2030, till exempel klimat, luft och buller, trygghet och attraktivare stadsmiljöer?
• Hur kan cykelinfrastrukturen utformas för att en överflyttning till godscyklar ska bli så trafiksäker som möjligt och att inga nya trafiksäkerhets- eller tillgänglighetsproblem uppstår? Hur kan de olika hastighets- och utrymmesanspråk som finns för olika cyklister och i relation till andra trafikantgrupper hanteras i planering, utformning och reglering?

Projektet finansieras av Trafikverkets Skyltfonden och pågår under perioden 1 februari 2021 – 30 juni 2022.

För mer information, kontakta Thaddäus Tiedje.

Trafiksäkerhetsarbetet har kommit långt i Sverige, men det finns stora utmaningar kvar vad gäller oskyddade trafikanters trafiksäkerhetssituation. Nollvisionen och de globala hållbarhetsmålen från Agenda 2030 sätter också trafiksäkerheten i ett större sammanhang och det finns ett behov av att förstå hur vi kan arbeta för både ökat och säkert cyklande och andra hållbara färdsätt.

Olycksstatistik beskriver olycksproblem enbart i absolut termer, medan en analys av trafiksäkerheten kan göras utifrån de tre dimensionerna exponering, konsekvens och risk. Det finns generellt ett behov av bättre förståelse för oskyddade trafikanters, och för olika grupper av oskyddade trafikanters, exponering i termer av reslängder, tid i olika trafikmiljöer och annan användning av trafiksystemet (körmönster/hastighet etc.). Lämpliga exponerings-/trafiksäkerhetsdata är viktiga underlag för olika trafiksäkerhetsanalyser på lokal, regional och nationell nivå.

Genom digitaliseringen möjliggörs nya sätt att förstå människors resvanor och användning av trafiksystemet. Alltfler kommuner har börjat använda app-baserade resvaneundersökningar där positioneringsdata samlas in via mobiltelefoner. Dessa data innehåller information som inte varit tillgänglig tidigare, såsom data om resvägar och hastighetsprofiler utmed sträckor liksom betydligt bättre skattningar av restider och reslängder. Det finns genom dessa data nya möjligheter att göra trafiksäkerhetsanalyser genom exponeringsdata baserade på hastigheter, hastighetsspridning, tid i olika trafikmiljöer, med mera. Denna data finns redan, men det gäller att förstå hur den kan bearbetas och användas för olika typer av trafiksäkerhetsanalyser.

Syftet med projektet är att ta fram nya exponerings-/trafiksäkerhetsdata för oskyddade trafikanter från en app-baserad resvaneundersökning baserade på positioneringsdata från mobiltelefoner. Denna data kan användas för att bättre analysera och förstå trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. Elsparkcyklar kommer att användas som exempel i projektet för vilka olika typer av exponerings-/trafiksäkerhetsdata tas fram och sätts i relation till data om skador och olyckor som erhålls från andra projekt (till exempel ett pågående projekt av Folksam som finansieras av Skyltfonden). Elsparkcyklar används som exempel för att kunskapsläget om detta färdmedels trafiksäkerhet är relativt lågt. På så vis erhålls både kunskap för hur data från en app-baserad resvaneundersökning kan användas för bättre trafiksäkerhetsanalyser och kunskap om trafiksäkerhetssituationen för elsparkcyklar och möjliga åtgärder

Projektet finansieras av Trafikverkets Skyltfonden och pågår under perioden 1 augusti 2020 – 30 september 2021.

För mer information, kontakta Emeli Adell

Västra Götalandsregionen, avdelningen för regional samhällsplanering har anlitat Trivector Traffic för att belysa hur den regionala infrastrukturplanen kan bidra till ett transporteffektivt samhälle. Syftet med uppdraget har varit att ta fram en grund för hur VGR kan arbeta med regional infrastrukturplan på ett sätt som bidrar till ett transporteffektivt samhälle utifrån Västra Götalands olika geografiska förutsättningar. I uppdraget har Trivector Traffic dels tagit fram ett kunskapsunderlag som sammanfattar forskningen kring transporteffektivt samhälle, dels tagit fram rekommendationer för hur VGR kan arbeta vidare med den regionala planen. Rekommendationerna baseras på en analys av den nuvarande planen och på intervjuer och dialog med tjänstepersoner på VGR, kommuner, kommunalförbund och
Trafikverket. I denna kortversion sammanfattas resultaten från båda dessa delar.

Mer information

Rapport Transporteffektivt samhälle och regional infrastrukturplan (kortversion)
Rapport Transporteffektivt samhälle och regional infrastrukturplan

Ta gärna kontakt med Håkan Johansson eller Emma Lund

Syftet med projektet är att ta fram nya kunskapsunderlag för värdering av den vattenburna kollektivtrafikens potentiella roll och funktion i det transporteffektiva samhället. Projektets målsättning är att den vattenburna kollektivtrafiken ska betraktas som ett reellt åtgärdsalternativ i samhällsplanering, åtgärdsvalsstudier (ÅVS) och samlade effektbedömningar (SEB).

Projektet inleds med en belysning av den vattenburna kollektivtrafiken och dess historiska resandetrend där tekniska, organisatoriska och administrativa förutsättningarsätts i relation till landburen kollektivtrafik. Därefter analyseras kostnader och miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv relaterat till både investering, drift och underhållför de olika trafikslagen. Syftet är att skapa bättre beslutsunderlag för upphandling av färjetrafiken och att få en bättre förståelse för de miljö-och kostnadsdrivande komponenterna i systemet. I sista steget analyseras nationella styrmedel för att snabba på en omställning till mer hållbar vattenburen kollektivtrafik, samt olika åtgärder som rederier kan implementera för effektivare sjöfart med avseende på ekonomi och miljöpåverkan. Projektgruppen består av forskningsinstitutioner med disputerade forskare och företag, vilka har en stor kunskapsexpertis inom sjöfart och kollektivtrafik, med etablerade nätverk och mycket goda kontakter med deltagare i en noga utvald referensgrupp. Resultaten förväntas därmed ge ett signifikant vetenskapligt och praktiskt bidrag till utveckling och utvärdering av vattenburen kollektivtrafik, med fokus på kunskapsspridning och nyttogörande inom kollektivtrafikplaneringen.

För mer information kontakta Stephan Bösch, 010-456 56 39.

Trivector har under de senaste åren arbetat med flera olika forsknings- och innovationsprojekt kring ”mobilitet som tjänst” eller ”Mobility as a Service” (MaaS). Genom att knyta samman olika transportlösningar i en och samma tjänst har MaaS stor potential att bidra till ett hållbart transportsystem i staden, eftersom det skapar förutsättningar för minskat bilägande. Att hyra, dela eller låna fordon istället för att själv äga dem blir dessutom också billigare för de allra flesta.

I IRIMS-projektet har vi tillsammans med forskare från Lunds universitet, K2 och Chalmers tittat på institutionella barriärer och drivkrafter för MaaS. Resultaten från detta projekt finns publicerade i en vetenskaplig artikel.

Vi har genom åren också deltagit i flera olika MaaS-projekt tillsammans med partners från de andra nordiska länderna inom det europeiska innovationsnätverket Climate-KIC, med syfte att främja erfarenhetsutbyte och lärande.

Trivector utvecklar också ett eget MaaS-koncept för fastighetsprojekt. EC2B – ”easy to B” eller ”easy to be” – erbjuder en samlad mobilitetstjänst för fastigheter. Hyresgäster och boende i en fastighet ges tillgång till olika mobilitetstjänster – kollektivtrafik, lånecyklar, bilpool, hyrbil, taxi, samåkning, hemleverans etc – som tillsammans blir ett attraktivare alternativ än en egen bil. För att underlätta för de boende att komma igång med användningen av tjänsterna ingår också introduktionsaktiviteter som t.ex. prova på-tillfällen i konceptet. Med EC2B behövs färre bilparkeringsplatser, vilket kan spara stora pengar och är ett vanligt mål i moderna stadsutvecklingsprojekt.

EC2B-konceptet har tagits fram under flera års tid i ett innovationsprojekt med satsningar från Trivector Traffic, Climate-KIC, och med stöd från Future By Lund. 2017 startades ett dotterbolag till Trivector Traffic för att utveckla EC2B.

Genom EU-projektet IRIS (Integrated and Replicable Solutions for Co-Creation in Sustainable Cities) har vi nu fått möjlighet att vidareutveckla och implementera EC2B i Riksbyggens fastighet Brf Viva i stadsdelen Johanneberg i Göteborg, samt i det omgivande campusområdet.

Trivector samarbetar också med det kommunala fastighetsbolaget LKF i Lund med syfte att implementera EC2B i LKF:s fastighet Xplorion på Brunnshög i Lund med inflyttning hösten 2020. Detta projekt har fått stöd från Energimyndigheten genom Viable Cities.

Mo-Bo är ett koncept för nytänkande arkitektur där nya möjligheter med mobilitetstjänster och delning används i utformning av fastigheter och stadsbyggande. Trivector bidrar med mobilitetskunnande till ett tvärsektoriellt team med expertis inom arkitektur, stadsbyggande, landskap, beteende, konsumtion med mera. I aktuella Mo-Bo III utvecklas och demonstreras mobilitetstjänster för Rissne i Sundbybergs stad där även etablering av nya fastigheter ingår. Mo-Bo III har stöd från Viable Cities.

För mer information, kontakta Björn Wendle, 010-456 56 09 eller Emma Lund, 010-456 56 30.

Bilden visar Mo-Bo. Illustration från TIP.

Forskningsprojekt finansierat av Vinnova som syftar till att utveckla ett koncept för integrerade mobilitetstjänster för socialt utsatta områden utifrån ett intersektionellt perspektiv – ett Inkluderande MaaS.

Tillgängligheten till vardagliga aktiviteter är i Sverige och internationellt ojämlikt fördelad. Stadsområden och grupper med god socioekonomisk status har generellt bättre tillgänglighet och bidrar samtidigt till högre mobilitet med negativ inverkan på de långsiktiga hållbarhetsmålen för transportsektorn. När satsningar på nya hållbara koncept för transporter görs – till exempel så kallade integrerade mobilitetstjänster, även kallat Mobility as a Service (MaaS) – riktas dessa så gott som uteslutande mot dessa redan privilegierade områden och grupper. Den ojämlika fördelningen av såväl tillgänglighet som framtidsinriktade satsningar späs därmed på.

MaaS visar generellt på god potential att adressera olika transportrelaterade hållbarhetsutmaningar som svenska städer brottas med. I socialt utsatta områden finns dock samtidigt en risk att en förbättrad tillgänglighet ökar en icke hållbar mobilitet. Tidigare erfarenheter har även visat att koncept som tagits fram för socioekonomiskt starka områden/grupper misslyckats vid applicering i svaga områden/grupper. Koncept för mobilitetslösningar i socialt utsatta områden behöver utvecklas utifrån kännedom om för dessa områden relevanta barriärer och förutsättningar, vilket inte hittills varit fallet.

I projektet utvecklas ett koncept för Inkluderande MaaS som ökar tillgängligheten för socioekonomiskt svaga områden med syfte att utjämna fördelningen av tillgänglighet och framtidsinriktade satsningar. Ett Inkluderande MaaS bidrar på så vis till ökad delaktighet, inkludering och socialt kapital i socialt utsatta områden samt till att stärka dessa grupper i samhället.

Finansiär: Vinnova. Projektperiod: 2017-12-01 – 2018-11-30. Projektpartners: Trivector Traffic AB (koordinator), EC2B Mobility AB, Malmö stad, MKB Fastighets AB, Skånetrafiken och E.ON Sverige AB.

Vinnova inkluderande MaaS Delrapport1, v 1.0
Vinnova inkluderande MaaS Delrapport2, v 1.0
Vinnova Inkluderande Maas Slutrapport v 1.0

Mer information: Lena Smidfelt Rosqvist (010-456 56 10).

EU-projektet SUMPs-Up – European Programme for Accelerating the Take-up of Sustainable Urban Mobility Plans – handlar om att främja framtagningen och genomförandet av SUMP (trafikstrategier) i europeiska städer. I SUMPs-Up sker utbyte och samverkan med två parallella EU-projekt om SUMP: Prosperity och SUITS. Trivector är i SUMPs-Up ansvariga för att analysen av resultatet från en omfattade webbaserad enkätundersökning som genomfördes våren 2017 där europeiska städer svarat på frågor på vilka utmaningar, drivkrafter och behov de har i arbetet med trafikstrategier. Trivector ansvarar också för utvecklandet av manualer som stödjer kommuner i att välja och paketera åtgärder för sin SUMP och en vägledning i hur man tar fram en bra åtgärdsplan. Manualer tas fram för städer med olika mognadsgrad vad gäller arbetet med trafikstrategier: en riktar sig till nybörjar-städer som vill utveckla sin första SUMP, en annan till städer som vill bli mer systematiska i sitt arbete och en tredje till de mer erfarna städerna som vill bli mer innovativa. I projektet hålls också olika utbildningar och workshops riktade till planerare inom benämningen SUMP Learning Programmes.

Finansiär: EU:s Horizon 2020 / CIVITAS. Projektkoordinator är ICLEI European Secretariat.

Mer information: Rasmus Sundberg (010-456 56 45), mailto:caroline.mattsson@trivector.se(010-456 56 43), Björn Wendle (010-456 56 09).

Läs mer på projektets webbplats: http://sumps-up.eu/.

Ökad transporteffektivitet, tillsammans med en övergång till biodrivmedel och elektrifiering, är en utpekad nyckelstrategi för att dels uppnå transportsektorns klimatmål avseende 70-procents minskade utsläpp 2010–2030 och nollutsläpp till 2045, dels uppnå socialt hållbara lokalsamhällen.

Trivector Traffic och IVL Svenska Miljöinstitutet forskar tillsammans, med finansiering från FORMAS och Trafikverket, med syfte att identifiera nödvändiga komponenter för det tidiga planeringsskedet med att komma överens om mål, metoder och åtgärder för transport- och samhällsplanering i samverkan mellan olika aktörer för att nå transporteffektivitet och andra hållbarhetsmål. Vår hypotes är att nödvändiga komponenter kan återfinnas inom litteraturen för två forskningsområden:

1) Åtgärdspaket för transporteffektivitet med synergieffekter för andra hållbarhetsmål

2) Processer, arenor och metoder för utformning av gemensamma målbilder

Forskningen bidrar till en utvecklad kunskap om processer för att arbeta med målstyrning och transporteffektivitet. Vidare bidrar resultat till att stärka Trafikverkets, kommuners och regioners metoder för samverkan sinsemellan men också med andra externa intressenter såsom näringsliv och den idéburna sektorn. Resultat från forskningen förväntas även generera kunskap om hur samlade styrmedelspaket och samverkansplanering skulle kunna integreras i gemensamma planeringsprocesser framgent. Som en del i forskningen genomförs en fiktiv planeringsprocess i Jönköping där konkreta förändringar i markanvändning testas och utvärderas.

Mer information: Christian Dymén (010-456 56 77)

Publikationer:

Johan M. Sanne, Christian Dymén, Håkan Johansson, John Odhage, Åsa Romson, Emma Lund_c768-Målstyrd-planering-processer-metoder-styrmedel-och-atgarder-for-ett-transporteffektivt-samhalle_20230613

Kloo, H., Dymén, C., Fredricsson, C., & Hult, Å. (2020).  Gemensam planering – Samverkansformer för att planera trafik och bebyggelse mot en hållbar målbild. Trivector rapport 2020:61

Hult, Å., Larsson, M.O., Wennberg, H., & Nyström, K. (2017). Motsättningar mellan prognosstyrd och målstyrd planering av infrastruktur IVL rapport C248

Behrends, S., Fredricsson, C., Lund, E., & Sköld, S. (2019). Samverkansformer mellan nationella och lokala myndigheter för att underlätta målstyrd vägplanering. IVL rapport C407

I flera olika forskningsprojekt, finansierade av bland annat Energimyndigheten och K2, studerar vi jämställdhetens betydelse för energieffektivisering i transportsektorn. Det finns genomgående stora skillnader mellan könen vad gäller såväl resvanor och beteende som attityder och värderingar kopplat till klimat och miljö. Dessutom är transportsektorn avseende makt fortfarande långt ifrån jämställd, där manliga beslutsfattare och manliga normer dominerar. Syftet med forskningsprojekten är att bättre förstå hur kön och genusnormer påverkar beslut på kommunal och regional nivå med det långsiktiga målet att dels bidra till en jämställd transportsektor och ett mer hållbart transportsystem.

Projekten har hittills resulterat i följande vetenskapliga och populärvetenskapliga publikationer:

Kronsell, A., Dymén, C., Rosqvist, L. S., Stepanova, O., & Hiselius, L. W. (2023). Critical masculine and feminine norms in sustainable municipal transport policies and planning. Journal of Environmental Policy & Planning, 25(6), 663-675.

Hiselius, L. W., Kronsell, A., Rosqvist, L. S., Dymén, C., & Stepanova, O. (2023). Gender Representation and Leadership in Local Transport Decision-Making Positions. Sustainability, 15(14), 11280.

Dymén, C., Kronsell, A., Smidfelt Rosqvist, L., Stepanova, O., & Winslott Hiselius, L. (2021). Könade normers betydelse för en jämställd och hållbar transportpolitik och planering. In (Eds.) L. Eriksson, K. Isaksson, & J. Witzell. På väg mot hållbar omställning? Kunskap, makt och mening i nationell transportplanering. Linnefors förlag

Winslott Hiselius, L., Kronsell, A., Dymén, C., & Smidfelt Rosqvist, L. (2019). Slutrapport från projektet Jämställdhetens betydelse för energieffektivisering i transportsektorn

Kronsell, A., Dymén, C., Smidfelt Rosqvist, L., & Winslott Hiselius, L. (2020) Masculinities and femininities in sustainable transport policy: a focus on Swedish municipalities, NORMA International Journal for Masculinity Studies

Kronsell, A., Smidfelt Rosqvist, L., & Winslott Hiselius, L. 2016. Achieving Climate Objectives in Transport Policy by Including Women and Challenging Gender Norms – the Swedish Case. International Journal of Sustainable Transportation, 10:8, 703-711.

Winslott Hiselius, L., Kronsell, A., Dymén, C., Smidfelt Rosqvist, L., 2019. Investigating the link between transport sustainability and the representation of women in Swedish local committees. Sustainability 2019, 11, 4728

Winslott Hiselius, L., Smidfelt Rosqvist, L., Kronsell, A., & Dymén, C. (2019) Jämställdhetens betydelse för transportsystemets utveckling. K2 Outreach 2019:3

För mer information kontakta gärna Lena Smidfelt Rosqvist 010- 4565610 eller Christian Dymén, 010-4565600.

Nio städer får dela på 35 miljoner kronor för att arbeta med att bli klimatneutrala år 2030 som en del av innovationsprogrammet Viable Cities. Trivector är med som partner i projektet med Malmö stad.

Projektet handlar om hur det kan vara möjligt att ställa om en hel stad till förnybar eller återvunnen energi samt att bli klimatneutrala. Malmö stad inleder i höst 2019 ett tvåårigt projekt tillsammans med flera andra organisationer för att göra Malmö klimatneutralt till 2030.

Projektet är brett. Det omfattar energi, återvinning, avfallshantering, vatten, transporter, digitalisering, konsumtion och resursutnyttjande. För flera delmål har engagemanget från medborgare, företag och föreningar stor betydelse. Projektet har därför ett särskilt fokus på att involvera dessa grupper.

Transporter största utmaningen

Transporterna utgör den absolut största utmaningen i kommunens arbete mot klimatneutralitet. En plan för hur staden kan ställas om till förnybar energi ska utvecklas inom projektet. Trivector bidrar med sin omfattande kompetens inom området, bland annat genom att analysera fossilbränsleanvändning för både gods- och persontransporter, och leda en innovationsteam inom transportområdet.

Vill du veta mer? Kontakta Emma Lund, 010-456 56 30.

Detta projekt har haft som mål att undersöka om nudging skulle kunna vara ett sätt att öka användandet av fastighetsnära mobilitetstjänster och utveckla målgruppsanpassade nudginginsatser som gör det enklare för boende att använda dessa tjänster, mer konkret i form av bilpool. Projektet har utgått från boende i ett antal bostadsrättsföreningar, Munkebäcksäng och Munkebäckslund i Göteborg samt Trollberget i Sigtuna, som idag har tillgång till bilpool, för att nyttja de boendes erfarenheter och behov i utformningen av nudgar. Målgruppens motiv till att använda eller inte använda bilpool undersöktes i en intervjustudie.
Totalt intervjuades 13 personer, sex kvinnor och sju män med en spridning i ålder, familjesituation och sysselsättning. Svaren upplevdes mättade efter dessa intervjuer, då liknande svar återkom i intervjuerna. En workshop genomfördes sedan med projektdeltagare från Trivector samt Riksbyggen för att utifrån intervjuresultaten identifiera beteendeinsikter och beslutssituationer hos de boende. Detta användes sedan som underlag för att diskutera lämpliga nudgingmetoder att utveckla vidare.
Genom interaktion med boende samt workshop där beteendeinsikter diskuterades och beslutssituationer identifierades, kunde konstateras att många av de boende är intresserade av att testa bilpool men att flera upplever en brist på lättillgänglig information. Därtill tycktes inte bilpoolen finnas med i de boendes medvetande när valet av färdmedel görs. Projektet har lett till att fördjupa kunskaperna inom nudging för att förstå hur metoden kan användas för att få fler boende att nyttja mobilitetstjänster i högre utsträckning, vilket skapar långsiktigt bättre förutsättningar för alla de satsningar på fastighetsnära mobilitetstjänster som just nu genomförs. Nudgarna som utformats handlar därför primärt om att på olika sätt uppmärksamma och rama in informationen kring bilpool och möjligheterna att leva utan bil i området, att visa vägen, samt att skapa ägandeskap i frågan hos de boende. Totalt har sex nudgar utformats som i steg två kan testas i olika kombinationer:

• Allmän information om bilpool – rama in information som förenklar och gör det hållbara resandet mer attraktivt
• Information om hur bilpool fungerar – visa vägen till bilpoolen
• Berättelser från användare – skapa en social norm genom positiva berättelser från användare
•  Årligt mobilitetsevent – skapa ett socialt sammanhang med prova-på-aktivitet
• Super user/ambassadör – öka ägandeskapet och visa vägen genom en expertanvändare
•  Återkoppling till de boende – berätta om användning och vilka effekter det har gettProjektet har finansierats av Vinnova genom utlysningen ”förändrade resvanor steg 1” och genomförts i samverkan med Riksbyggen.
  Från och med september och två år framåt har vi fått finansiering av Vinnova genom utlysningen ”förändrade resvanor steg 2”. Då ska vi testa nudgarna i fyra bostadsrättsföreningar och sedan utvärdera effekterna. Den här omgången genomförs i samarbete med Riksbyggen och Our Green Car.

För mer information kontakta: Caroline Mattsson, caroline.mattsson@trivector.se

Ta del av hela rapporten>>

Vänd på tänket. Ta servicen till medborgarna i stället för tvärtom. Och planera för tillgänglighet från början. Det föreslår de landsbygdsbor som ingår i forskningsprojektet Rättvis tillgänglighet, som Trivector Traffic driver tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet och VTI.

Projektet Rättvis tillgänglighet undersöker hur vi skapar en bättre tillgänglighet för människor som bor på landsbygden. Inom ramen för projektet har forskarlaget genomfört tio träffar med ungdomar, äldre, nyanlända flyktingar och arbetspendlare boende i projektets tre fallstudiekommuner Sjöbo, Orsa och Vilhelmina. Gemensamt för många av deltagarna är att de av olika anledningar har begränsade möjligheter att köra bil för att lösa sina vardagsresor, och syftet är att få en bättre förståelse för vilka utmaningar de har att lösa sin vardagsmobilitet.

Kollektivtrafiken framstår i projektet som oerhört viktig för att ge de studerade grupperna möjlighet att ta del i samhället. Samtidigt är kollektivtrafiken på landsbygden utsatt för ständiga nedskärningar och rationaliseringar. Men många av de lösningar som kommit upp handlar inte om transporter, utan om att ”vända på tänket” och ta servicen till medborgarna i stället för tvärtom. Med digitaliseringen kommer också nya möjligheter att skapa tillgång till service lokalt, även om det gäller att vara vaksam så att inte grupper med sämre förutsättningar lämnas utanför.

När det gäller att skapa bättre tillgänglighet lokalt blir det också tydligt att tillgänglighetsperspektivet är oerhört viktigt att ha med sig när man planerar olika typer av verksamheter, för att minimera behovet av att resa. En tydlig slutsats av analysen är att det behövs bättre kunskap om de transportutsatta gruppernas behov hos offentliga aktörer. Detta är också något som de offentliga aktörerna själva efterfrågar, och på vissa håll har man börjat ta steg mot mer dialog och ökad förståelse för att behoven ser olika ut hos olika grupper.

Rapport: Rättvis tillgänglighet för landsbygder och mindre tätorter

För mer information kontakta Emma Lund, 010-456 56 30

I RORiLand-projektet studeras grannskapskontor (co-workinglokaler där man kan arbeta tillsammans med andra i närhet till bostaden) och lokala mobilitetstjänster för att se hur de var för sig och tillsammans kan bidra till minskad pendling och bättre levnadsvillkor i landsbygder. Inom ramen för projektet genomför Trivector Traffic tillsammans med IVL Svenska miljöinstitutet en delstudie som syftar till att ta fram ett koncept för ”landsbygdsmiljöavtal”. Idén är att landsbygdsmiljöavtal skulle kunna vara en parallell till stadsmiljöavtalen, där städer kunnat söka finansiering för åtgärder som underlättar hållbart resande under förutsättning att de åtagit sig att själva genomföra motprestationer. Omställningen till hållbart resande kräver dock andra åtgärder i landsbygdsmiljöer än i städer, och som en del av projektet har forskare från Trivector Traffic och IVL Svenska miljöinstitutet därför genomfört fokusgruppsintervjuer med boende i Brodalen i Lysekils kommun samt i Dals Långed för att bättre förstå vilka åtgärder som skulle kunna underlätta ett hållbart resande för människor som bor i landsbygder. I projektets sista steg samlas synpunkter in från tjänstepersoner och politiker kring hur landsbygdsmiljöavtalen skulle kunna fungera i praktiken. Trivector bidrar också till projektets övriga delar med kompetens inom resvaneundersökningar. RORiLand-projektet finansieras av Energimyndigheten och leds av Fyrbodals kommunalförbund.

För mer information: kontakta Emma Lund, 010-456 56 30

Transport- och techbranschen är två branscher som idag är ojämställda. Intelligenta transportsystem (ITS) är ett samlingsnamn för informationsteknik som används för att förbättra och utveckla transportsystemet i hållbar riktning. ITS-tjänster kan användas över landsgränser och underlätta för människor som rör sig mellan länder. Transportsystemets utveckling av fysiska och digitala strukturer skapar förutsättningar, såväl fysiska som mentala, för dagens resenärer likväl som framtida generationers mobilitet. Med bakgrund av detta är det centralt att ta utgångspunkt för jämställdhet och hållbarhet i utvecklingen av transportsystemet.

Tillsammans med EIT Urban Mobility Innovation Hub North i Köpenhamn, ITS Norway, ITS Finland, ITS Estonia, ITS Sweden och ITS Iceland arbetar vi på Trivector Traffic under 2023 och 2024 med projektet Women in Nordic ITS (WIN-ITS). Projektets huvudsakliga syfte är att bygga ett långvarigt samarbete mellan ITS-organisationer i Norden som i sin tur syftar till att främja ett jämställt och hållbart transportsystem. Inom ramen för projektet ska även representation och de normer som styr inom de nordiska länderna när det gäller ITS studeras. Baserat på resultat från studien kommer åtgärdsförslag för att skapa en mer jämställd bransch att ges.

Projektet finansieras av Nordiska ministerrådet.

För mer information: kontakta Julia Nyberg, 010-456 56 20

SMARTSET utvecklar och demonstrerar lösningar för hur godstransporter kan ske mer hållbart och energieffektivt, genom ett bättre nyttjade av godsterminaler. Projektet är uppbyggt kring tre kärnaspekter:

• Affärsmodeller som skapar förutsättningar för marknadsanpassade lösningar
• Reglering/styrning som ger incitament för en effektivare godshantering
• Energieffektiva fordon som ger mindre miljö- och energibelastande transportlösningar.

Olika affärsmodeller och upplägg testas i såväl erfarna som mindre erfarna städer inom området citylogistik. Projektet koordineras av Trafikkontoret i Göteborg, och svenska implementeringsstäder är Göteborg och Sundsvall. Trivector ansvarar och samordnar för projektets utvärdering av affärsmodellerna från både företagsekonomiskt och miljö/energimässigt perspektiv, samtidigt som en processutvärdering görs för en djupare förståelse för bl a framgångsfaktorer och hinder.
Projektet finansieras av Intelligent Energy Europe (STEER-programmet).
För mer information, kontakta gärna Pernilla Hyllenius Mattisson, 010-456 56 07.

MODBEAR (Mobility management and driver behaviour research) undersöker om och i vilken omfattning nationella “vägverk” i Europa arbetar med mobility management som en strategi för att påverka resebeteendet utifrån ett långsiktigt klimatperspektiv och utifrån att upprätthålla framkomlighet på vägarna vid oförutsedda händelser.

Tretton europeiska vägmyndigheter studeras för att skapa en förståelse för hur mobility management används och jämförs med strategier för trafikstyrning. Myndigheternas uppdrag analyseras och jämförs.  Resultaten kommer presenteras tillsammans med rekommendationer för europeiska vägmyndigheter kring hur de kan arbeta långsiktigt för att minska klimatpåverkan, strategier för planerade vägprojekt samt strategier vid oförutsedda händelser såsom olyckor eller svåra väderförhållanden.

Projektet finansieras av CEDR (Conference of European Directors of Roads) inom CEDR Transnational Road Research Programme och genomförs I samverkan med ARUP, Irland samt Hasselt University, Belgien.

För mer information, kontakta gärna Caroline Mattsson, 010-4565643.

Enligt Trafikverkets beräkningar går det att minska utsläppen av koldioxid från trafiken med så mycket som 15-20 procent enbart genom att arbeta med fysisk planering. En ökad förståelse bland Sveriges kommuner om hur stadsbyggande påverkar trafikalstring och bilinnehav är därför av stor betydelse för att vi ska uppnå Sveriges energi- och klimatmål.

Under 2019 kommer därför tre testkommuner att använda nya verktyg och modeller för att skatta antalet resor med olika färdmedel, bilinnehav och CO2-utsläpp på årsbasis. Förhoppningen är att modellerna ska kunna belysa hur olika grupper kommer resa i framtiden beroende på hur nya områden planeras. Genom denna studie kommer kommunerna också få fördjupad kunskap om hur olika grupper reser, så att orättvisor i transportsystemet kan justeras och bidra till ett mer jämlikt samhälle.

Forskningsprojektet pågår till mitten av 2020. Det är initierat av de två forskningsbaserade konsultföretagen Spacescape och Trivector tillsammans med de tre svenska kommunerna Gävle, Jönköping och Linköping. Energimyndigheten är medfinansiär.

Kontaktpersoner:

Emeli Adell, projektledare Trivector, +46 (0)10-456 56 22

Idag föreslås och genomförs inte steg 1- och 2-åtgärder i den omfattning som borde vara möjligt, utan dessa åtgärder hanteras främst som komplement till dyrare nybyggnadsåtgärder. Om fyrstegsprincipen skulle tillämpas mer fullt ut har den potential att driva samhällsplaneringen mot minskat beroende av motoriserade transporter, prioritering av hållbara färdsätt och mer effektivt utnyttjande av befintliga system och kapacitet för att på så vis minska behovet av investeringar för både ombyggnad och nyinvesteringar. I det här projektet tas förslag fram för hur fyrstegsprincipen kan få större genomslag i transportplaneringen än idag, både genom åtgärdsvalsstudierna och genom vad som sker före och efter åtgärdsvalsstudier. Förslagen utvecklas och utreds med utgångspunkt i tidigare studier och utredningar och stäms av löpande med projektets referensgrupp. Forskningsprojekt är finansierat av Trafikverket.

Projektresultaten presenteras i följande rapporter:

• Forskningsöversikt
• Slutrapport med slutsatser och rekommendationer

Kontaktpersoner: Emma Lund, Lena Smidfelt Rosqvist

2021_20-trafikverket-fullt-genomslag-for-fyrstegsprincipen-forskningsoversikt-v1-0

2021_38-trafikverket-fullt-genomslag-for-fyrstegsprincipen-slutrapport-v1-0