Publikationer från Trivector
Här har vi samlat rapporter, produktblad och artiklar producerat av Trivectors medarbetare. Här finner du också examensarbeten som Trivector har handlett. Använd filtreringen till vänster eller sökfunktionen för att hitta rätt publikation.
Böcker från Trivector finns under Inspiration/Böcker.
White papers finns under Inspiration/White papers.
Mobilitetstjänster i Gottsunda – Rapport v1.1
Mobilitetstjänster, även kallat Mobility as a Service (MaaS), utvecklas ständigt med syfte att erbjuda god mobilitet genom delning av fordon och tjänster med hjälp av digi-tala verktyg. Mobilitetstjänster har potential att bidra till ökad hållbarhet bl a genom ökad tillgänglighet och att möjliggöra minskat privat bilägande genom att andra lös-ningar erbjuds för mobilitet, såsom kollektivtrafik, fordonspooler och hemleverans. Det har gjort att kommuner tillåter fastighetsägare att minska parkeringsutbudet vid nybyggnation om mobilitetstjänster erbjuds. Forsknings- och utvecklingsprojekt som berör mobilitetstjänster riktar sig ofta mot en välbärgad medelklass i innerstadsmiljöer. Det saknas däremot kunskap om förutsättningar och behov gällande mobilitetstjänster i områden som präglas av socioekonomiska utmaningar.
Analys av en planerad motor trafikled utifrån ett transporteffektivt samhälle, rapport
Trivector Traffic har på uppdrag av Naturskyddsföreningen gjort en genomlysning av Tvärförbindelse Södertörn som är det största nya vägprojektet i den nationella planen för infrastrukturen 2022–2033 med utgångspunkt från ett transporteffektivt samhälle. I uppdraget som tar sin utgångspunkt i Trafikverkets åtgärdsvalsstudie har även ingått att utifrån där föreslagna åtgärder och styrmedel ta fram ett konkret förslag som uppnår acceptabel trafiksäkerhet och framkomlighet utan att bygga den planerade motortrafikleden. Utöver genomlysningen av Tvärförbindelse Södertörn är syftet att belysa ett mer generellt alternativ till nya mötesseparerade vägar och andra större vägprojekt i ett transporteffektivt samhälle samt att beskriva den påverkan som nya vägar med ökad framkomlighet ger på trafik, transporter, samhälle och miljö.
På väg mot ett jämställt transportsystem? Analysrapport 2023 – kortversion
På uppdrag av Nätverket jämställdhet i transportsektorn har vi sedan december 2022 undersökt hur det ligger till med jämställdheten i transportplaneringen. Behovet kommer ifrån att nätverket sett ett behov av att lyfta upp jämställdhet tydligare på agendan genom att studera nuläget och var det finns behov av insatser för att öka jämställdheten i transportsektorn.
På väg mot ett jämställt transportsystem? Analysrapport 2023
På uppdrag av Nätverket jämställdhet i transportsektorn har vi sedan december 2022 undersökt hur det ligger till med jämställdheten i transportplaneringen. Behovet kommer ifrån att nätverket sett ett behov av att lyfta upp jämställdhet tydligare på agendan genom att studera nuläget och var det finns behov av insatser för att öka jämställdheten i transportsektorn.
Målstyrd planering, processer, metoder, styrmedel och åtgärder för ett transporteffektivt samhälle
Rapporten beskriver resultatet av en förstudie som utförts av IVL Svenska Miljöinstitutet och Trivector Traffic AB, med finansiering från Trafikverket (TRV 2020/119125). Förstudiens syfte var att identifiera nödvändiga komponenter för det tidiga planeringsskedet med att komma överens om mål, metoder och åtgärder för transport- och samhällsplanering i samverkan mellan olika aktörer för att nå transporteffektivitet och olika hållbarhetsmål såsom till hälsa, socialt hållbara lokalsamhällen och klimatmål. Med tidigt skede menas innan konkreta styrmedel, åtgärder och infrastrukturer diskuteras och utformas.
Utformning av BRT-liknande system med hänsyn till trafiksäkerhet och framkomlighet
Vinnova inkluderande Maas slutrapport
Vägledning för kommuner: Systematiskt trafiksäkerhetsarbete i linje med Agenda 2030
Systematiskt trafiksäkerhetsarbete på lokal nivå i linje med Agenda 2030
Trafiksäkerhet är en del i en hållbar utveckling genom Agenda 2030. De synergier som finns med andra hållbarhetsmål är en viktig utgångspunkt för trafiksäkerhetsarbetet. Men hur kan en kommun rent konkret omsätta ett sådant synsätt på trafiksäkerheten? Det har Trivector undersökt i ett forskningsprojekt tillsammans med Göteborgs stad.
Region Skånes framtidssäkring RTI-planen
Rikare grannskap slutrapport
Syftet med projektet Rikare grannskap är att uppnå en snabbare omställning av dagens samhällsstrukturer mot ökad resurseffektivitet och minskat bilresande genom att införa mobilitetslösningar som möjliggör omvandling av parkeringsytor i befintliga bostadsområden till nya bostäder och bättre boendemiljöer.
Verksamheters trafiksäkerhetspåverkan som en del i hållbarhetsarbetet
Trivector har i ett FOI-projekt finansierat av Trafikverket undersökt behov och drivkrafter hos verksamheter när det gäller att arbeta med sin trafiksäkerhetspåverkan som en del i hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisning. Projektet tar avstamp i trafiksäkerhet som hållbarhetsfråga i linje med Agenda 2030 och Stockholmsdeklarationen.
Spårväg och oskyddade trafikanter
Trivector har tillsammans med LTH (Institutionen för Teknik och samhälle, Trafik & väg) studerat hur trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter, i både objektiv och subjektiv mening, har påverkats av införandet av spårväg. I projektet har vägkantsintervjuer gjorts med gående och cyklister före och efter spårvägen i Lund öppnade för trafik samt filmade beteendeobservationer på ett antal platser i Lund. I denna rapport presenteras resultat från fältstudierna samt slutsatser och rekommendationer.
Tillfälliga åtgärder i trafikmiljön – Råd och vägledning för användning i trafiksäkerhetsarbetet
Syftet med denna studie är att undersöka hur åtgärder av tillfälliga karaktär kan användas för att öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter samt för att nå andra hållbarhetsmål, inte minst genom att förbättra möjligheten att gå och cykla. I studien kartläggs möjligheter, utmaningar och hinder med tillfälliga åtgärder baserat på erfarenheter från städer i Sverige och Europa.
Olika perspektiv på spårfaktorn – Resande, fastighetsvärden och byggande, sociala nyttor
En viktig frågeställning för kollektivtrafikplanerare – särskilt i Göteborg – är när det är motiverat med spårvägssatsningar och när det är bättre att satsa på buss. Som underlag för att kunna göra välgrundade ställningstaganden om lämpligt färdmedel är det av intresse att få ökade kunskaper om det finns effekter av spårvägstrafik som inte uppkommer vid motsvarande satsningar med buss. Ofta kallas detta spårfaktorn. Spårfaktorn kan delas upp i tre delar:
1. Spårfaktor för resandet
2. Spårtrafikens påverkan på byggande och fastighetsvärden
3. Spårtrafik som social investering
Dessa delar behandlas i det följande i vars ett kapitel. Litteraturgenomgång, metodfrågor etc behandlas i respektive avsnitt.
Modell för regional cykelplanering med hänsyn till folkhälsa och social hållbarhet
Den nya regionala cykelmodellen identifierar och prioriterar förbättringar i infrastrukturen med avseende på, dels efterfrågan, dels den befintliga infrastrukturen. Med andra ord beräknar modellen den potentiella cykelefterfrågan på det regionala vägnätet för flera typer av ärenden för både cykel och elcykel och matchar efterfrågan med den rekommenderar infrastruktur enligt bland annat VGU. Modellen inkluderar också ett jämlikhetsperspektiv där exempelvis socioekonomiskt svagare områden och områden med höga ohälsotal kan tilldelas en proportionerligt större andel investeringar.
Fastighetsnära bilpooler 1-0
Trafikverket Fullt genomslag för fyrstegsprincipen Forskningsöversikt
Nattåg Oslo-Hamburg
I denna rapport redogörs för förutsättningarna för nattågstrafik Oslo-Hamburg. Vi diskuterar inte de marknadsmässiga förutsättningarna utan endast möjligheterna att etablera trafiken.
Connecting Sweden to Europe – making international rail travel a reality
The purpose of this report is to present facts that point to the shortcomings that exist within the EU when it comes to cross-border rail services as well as to identify the low hanging fruits that may exist concerning ”missing links” across borders within the EU. The report focuses on the northern part of Europe which is defined as Scandinavia and Germany, and to some extent the neighbouring countries of Germany.
Forskningsöversikt 1.0
Planhandling för Tegelbruket – nytt bostadskvarter på Kungsholmen
Ortsutveckling längs Skånebanan
Trafiksystemlösning för centrala Skellefteå
Södra Värtan – ny stadsdel i Norra Djurgårdsstaden
Gång- och cykelanalys i Sundbybergs nya stadskärna
School Mobility Labs kortversion
Var är det farligt att cykla?
Resultatbilaga SHIFT 2020
Resultatbilaga kommunrankning SHIFT 2020
PM SHIFT 2020
PM SHIFT kommunrankning 2020
Säkrare cykling för barn i tätort – Vägledning för barns cykling till skolan
Denna rapport ger ett underlag för rekommendationer för när, i vilka trafikmiljöer och under vilka omständigheter barn kan cykla själva sett ur ett trafiksäkerhetsper-spektiv med hänsyn tagen även till Barnkonventionen, hälsoaspekten, sociala aspekter och barns självständiga rörlighet.
K2 Outreach_Kollektivtrafik som investering i socialt kapital
Syftet med forskningsprojektet som presenteras i denna rapport är att sammanställa, och till viss del operationalisera, den forskning som finns om transportinvesteringars betydelse för det sociala kapitalet till en modell för sociala nyttobedömningar med fokus på socialt kapital.
Hantering av miljömål i nationell plan för transportinfrastruktur – Stafetten delrapport
I delprojektet har analyserats hur miljömål fastställda på nationell nivå återspeglas i den nationella planen för transportinfrastruktur (nationell plan 2018–2029). Den övergripande frågeställningen är hur de nationella miljömålen tas omhand i planen, i vilken mån planen bidrar till att uppfylla miljömålen, samt om miljöfrågans betydelse har ändrats i den nuvarande planen jämfört med den föregående planen (nationell plan 2014–2025).
Stafettbeskrivning för bättre målstyrning i planeringen – Slutrapport
Syftet med projektet är att studera hur mål och intentioner på övergripande nivå hanteras och efterlevs i planering och åtgärder på detaljerad nivå. Syftet är även att föreslå lämpliga verktyg för hur övergripande mål och intentioner bättre kan föras fram genom planeringsprocessen. Detta ska ske så att man försäkrar sig om att intentionerna från den övergripande nivån följer med till underliggande nivåer, samt att konsekvenserna av eventuella avsteg blir tydliga. Fokus ligger på de transportpolitiska målen och då framförallt målet om god miljö . Mer specifikt handlar det om hur målen beaktas i kommunala översiktsplaner, fördjupningar av översiktsplaner, planprogram och detaljplaner samt i regionala planer för transportinfrastruktur (länsplaner) och enskilda vägobjekt inom regionala planer. Om planeringsprocessen liknas vid en stafett där målen och intentionerna är stafettpinnen: var tappas då stafettpinnen och varför? Och framförallt: hur kan vi få med stafettpinnen i planeringen?
Samverkansformer mellan nationella och lokala myndigheter för att underlätta målstyrd vägplanering
I en tidigare studie har IVL Svenska Miljöinstitutet och Trivector studerat målkonflikter mellan prognosstyrd planering av infrastruktur och en mer målstyrd planering, där man utgår från miljörelaterade mål. I detta uppföljande projekt studeras tänkbara samverkansformer, mellan Trafikverket och kommuner, som kan skapa en större samsyn kring mål och åtgärder.
I denna delrapport ges en beskrivning av olika samverkansmodeller för väg- och samhällsplanering som används eller har testats i Sverige. Den beskriver också norska byvekstavtal, en motsvarighet till svenska stadsmiljöavtal.
Gemensam planering – Samverkansformer för att planera trafik och bebyggelse mot en hållbar målbild
Projektet har studerat, utvecklat och konkret provat former som ska underlätta samverkan mellan framförallt Trafikverket och kommuner, men även regioner och eventuellt andra relevanta aktörer, gällande möjligheter och utmaningar med gemensamma nationella och kommunala mål angående bebyggelse, trafik och stadsutveckling och tillhörande åtgärder. Samverkansformerna ska bidra till ökad samsyn kring mål och åtgärder. Syftet med projektet är att ge förslag till process och metodik för arbete mellan statlig, regional och kommunal nivå samt att ge förslag till samverkansformer.
Motsättningar mellan prognosstyrd och målstyrd planering av infrastruktur
Trivector Traffic och IVL Svenska Miljöinstitutet har, på uppdrag av Trafikverket, gjort en studie av motsättningar mellan prognosstyrd och målstyrd planering av infrastruktur. Studien genomfördes som ett forsknings- och utvecklingsprojekt från september 2016 till maj 2017. I studien intervjuades ett femtiotal representanter som arbetar med planering av vägar, stadsutveckling eller bebyggelse för kommuner och Trafikverket.
Studien visar att det ofta förekommer konflikter mellan prognosstyrd och målstyrd planering av infrastruktur. Den prognosstyrda infrastrukturplaneringen utgår från gängse prognosmodeller som förutsäger att trafiken kommer fortsätta öka. Prognoser kan användas för att förutse var i vägnätet som förbättringar behöver göras för att behålla en god framkomlighet för alla trafikslag.
Stafetten: Infrastruktur, planering och miljömål – en analys av synen på ansvar, roller och möjligheter att använda transportplanering för att uppnå miljömålen
Rapporten sammanfattar resultatet av ett forskningsprojekt som har behandlat hur miljömål överförs till beslut i olika nivåer av transport- och samhällsplaneringen. Projektets titel är Stafetten – från nationella klimat- och miljömål till lokal infrastrukturplanering. Arbetet har finansierats av Naturvårdsverket inom forskningsprogrammet Hållbara Transporter.
Planeringsverktyg – stödjande fysiska livsmiljöer, Rörelserikt vardagsliv genom hållbar stadsplanering
Utredningen Samordning för bostadsbyggande har tillsatts av regeringen för att under perioden 2018-2020 underlätta samordningen mellan berörda parter i samhällsbyggnadsprocessen i kommuner med komplexa planeringsförutsättningar. Syftet är att få till stånd ett ökat och hållbart bostadsbyggande.
Bilagor till rapporten Hur överförs nationella miljömål till lokala beslut i transport- och samhällsplaneringen?
Hur överförs nationella miljömål till lokala beslut i transport- och samhällsplaneringen?
Projektet Stafetten har studerat miljömål på nationell, regional och lokal nivå, deras roll för transportplaneringen, och vad som kan göras för att målen ska få större genomslag.
Är trafiksäkerheten jämnt fördelad? Genusglasögon och rättvisesnöre på trafiksäkerheten
I den här rapporten presenteras resultatet av ett forskningsprojekt där analys gjorts för hur jämnt fördelad trafiksäkerheten är mellan olika grupper i samhället. Hur ser trafiksäkerhetssituationen ut för olika grupper (utifrån ålder, kön, etnicitet och socioekonomi) vad gäller utsattheten som oskyddad trafikant? Hur fördelar sig medborgares synpunkter på trafiksäkerhet och trafiksäkerhetsåtgärder mellan olika områden i kommuner utifrån områdenas socioekonomi och demografi? Målet med projektet är att belysa trafiksäkerhetsarbetet i Sverige utifrån ett socialt hållbarhetsperspektiv och att ta fram ett angreppssätt för hur trafiksäkerheten kan bli bättre fördelad.
Beställare: Trafikverkets Skyltfond
Väg 503 – från trafikled till attraktiv stadsgata
Att sänka cyklisters hastighet på cykelbanor- Acceptans, konsekvenser och förutsättningar
I denna rapport presenteras projektet ”trafiksäkerhetskonsekvenser av hastighetsbegränsningar på cykelbanor” som genomförts under våren 2018 till och med sommaren 2019.
Projektet har studerat förutsättningar för och konsekvenser av åtgärder för att sänka cyklisters hastighet på cykelbanor, främst utifrån ett trafiksäkerhetsperspektiv men även med hänsyn till andra aspekter som exempelvis cyklisters framkomlighet. Syftet med projektet har varit att undersöka hur hastighetsbegränsningar och andra hastighetsdämpande åtgärder används och kan användas på cykelvägar i Sverige och vilken potentiell trafiksäkerhetseffekt de kan ha. Ökad förståelse och kunskap inom området förväntas leda till förbättrad trafiksäkerhet på sikt.
Mopedtaxi i framtiden – Kunskapsunderlag för styrning mot de transportpolitiska målen
Föreliggande rapport beskriver de nuvarande förutsättningarna för mopedtaxi och dess framväxt i Sverige hittills. I detta ingår även en fallstudie av det svenska företaget Bzzt som är den enskilt största verksamhet som bedriver mopedtaxi i Sverige. Till detta har även en internationell kunskapssammanställning genomförts med fyra fördjupade fallstudier som syftar till att samla lärdomar kring mopedtaxi från andra länder.
Trendspaning elektrifiering
För att vi ska klara våra klimatmål behöver vi elektrifiera våra transporter. Tekniken är utvecklad och finns på plats, men omställningstakten är alldeles för långsam. Vad ska vi göra? Jo, vi behöver en proaktiv utbyggnad av elnätet, nya typer av samarbeten och visa på goda exempel från dem som lyckats ställa om till elektriska transporter.
Feasibility study Maas – a business case for EC2B
In this report, the feasibility of introducing Trivector’s MaaS concept EC2B (“Easy to B”/”Easy to be”) on the market in the cities of Malmö and Copenhagen is studied. The EC2B concept has unique business model that integrates a range of mobility
services, including public transport, into an attractive offer which is connected to accommodation, as most trips start and/or end where people live
Debattinlägg_Det är orimligt att lämna över ansvaret för klimatomställningen på unga, kvinnor och människor som inte kör bil så ofta.
Debattinlägg i SDS/HD 181028:
De åtgärder som politiker, organisationer och utredningar föreslår för att biltrafiken ska minska riktar sig så gott som alltid till hela befolkningen. Det är varken rättvist eller effektivt, skriver de tre forskarna Lena Winslott Hiselius, Lena Smidfelt Rosqvist och Alfred Andersson.
Valmet: Snabba förbättringar för nöjdare kunder
Johnson Matthey: Processer för tillväxt och nöjda kunder
Tetra Pak: Lokal anpassning nyckeln till global framgång
BUP: Förbättrade arbetsprocesser ger sjuka barn hopp
Program Grandseminariet 2019
Lunds kommun: Smartare lokalinvesteringar med ny process
Skånes Universitetssjukhus: Smart samarbete ger ökad livskvalitet
Eson Pac: Identitetsbyte i racerfart
Malmö Universitet: Förändring med egna ord
Ecomobilityshift indikatorbeskrivningar
City profile factors
SHIFT manual
Produktblad Capcal
Capcal är ett program för beräkning av kapacitet och framkomlighet i trafikkorsningar.
3h-modellen_trafik-och-transportplanering-for-ett-inkluderande-samhalle
SMOCK-samlad-konsekvensbedomning-for-transportinfrastruktur
Dimensionering och utformning av väntytor för cyklister vid signal
Utformningen och dimensioneringen av de ytor som är avsedda för cyklisterna att stå och vänta på blir med ökade flöden viktigare att utforma rätt. Både för att göra minska olyckor och incidenter men också för att det är en viktig del av cykelresans komfort och framkomlighet.
Utredning åt Trafikanalys av konsekvenser av sänkt bashastighet i tätort för gåendes och cyklisters trafiksäkerhet och trygghet
Utvärdering av Trafikverkets målstyrning för trafiksäkerhet för målperioden till 2020
På uppdrag åt Trafikverket har Trivector gjort en utvärdering av målstyrningen av trafiksäkerhetsarbetet under målperioden 2010–2020. Målstyrningen har bidragit till en ökad systematik kunskap och samsyn. Samtidigt behövs mer handling.
Online shopping habits
Utvärdering av publik laddning för elbilar i Stockholms stad april 2018
City of Copenhagen – Focusing on simplicity
Cycling innovations that can lead to systemic change
Mobilitet och tillgänglighet hos boende i socialt utsatta områden – delrapport 1 från forskningsprojektet Inkluderande MaaS
Barriärer och möjligheter för införande av MaaS och delade mobilitetstjänster i socialt utsatta områden – delrapport 2 från forskningsprojektet Inkluderande MaaS
Segmentation of the current levels of passenger mileage by car in the light of sustainability
MM and normer
2018_65 Region Skåne School Mobility Labs v 1.0
Hur får vi till en omställning mot mer hållbart resande till skolan? I samarbete med Eslövs kommun och Eslövs Bostads AB har Trivector genomfört en samskapandeprocess med barn och föräldrar på Sallerupskolan i Eslöv. I rapporten finns resultat från processen och rekommendationer för genomförandet av så kallade School Mobility Labs.
Projektet finansierades av Region Skåne inom utlysningen ”Normkreativ innovation” med medel från Tillväxtverket inom Jämställd regional tillväxt.
Drivkrafter resandeutveckling med bil Underlag till SOFT-samarbetet
Malmö Bike Freight Company
City of Malmö – Elevated Bicycle Crossings
Malmö Bicycle kitchen
Region of Utrecht – Bicycle streets
Region of Utrecht – Cycling implementation plan
Utrecht bicycle school – De Fietsmeesters
City of Copenhagen – Crowdsoourcing bicycle investment hotspots
Cycling innovations that can lead to systemic change
City of Copenhagen – Cycle superhighways
Cycling innovations that can lead to systemic change
Cykelgarage vid knutpunkter för kollektivtrafik
Produktblad om vad du behöver tänka på vid planering av cykelgarage.
Cykelparkering är en viktig del i ett hållbart transportsystem och en avgörande faktor för möjligheten att kombinera cykel med andra färdmedel. Parkering utgör både start och mål för alla cykelresor som görs och tillgång till parkering är grundläggande för att vi ska välja att cykla.
Den självkörande bussen rullar långsamt, men utvecklingen går fort!
En självkörande/förarlös buss rullade mellan Campus och Knutpunkten i Helsingborg 16-20 september. Initiativet kom från Nobina och Helsingborgs stad. Den el-drivna bussen, som tar tolv passagerare, sex sittande och sex stående, framfördes utan förare som en del i en pilotstudie och framtidsspaning.
Som en del av ett pågående forskningsprojekt om förarlösa fordon finansierat av det europeiska innovationsnätverket Climate-KIC utförde Trivector en enkätundersökning på plats. Totalt svarade 295 personer på enkäten.
Åtgärdsvalsstudie Södertälje hamn – Landsort
Stadsmiljöavtal
Kartläggning av behov av åtgärder och styrmedel för ökad tillgänglighet i städer
KolTRAST – planeringshandbok för en attraktiv och effektiv kollektivtrafik
KolTRAST är en ny planeringshandbok för en attraktiv och effektiv kollektivtrafik. Den är ett komplement till handboken Trafik för en attraktiv stad (TRAST) med fördjupning inom kollektivtrafikområdet.
KolTRAST vänder sig både till de som arbetar med kollektivtrafik i någon form och de som är verksamma inom andra sektorer av samhällsplaneringen och i den rollen skapar förutsättningarna för att utforma ett attraktivt kollektivtrafiksystem. Handboken kan även användas som utbildningsmaterial på universitet och högskolor.
Upp till 45 km/h med el-assistans på cykeln – Säkerhetsrisker av snabbare och kraftigare el-assisterade cyklar
El-assisterade cyklar kan klassificeras i olika klasser beroende på effekt på motorn och upp till vilken hastighet fordonen ger krafttillskott. I denna rapport har vi identifierat 3 olika klasser som kallas för (vanliga) elcyklar, motoriserade cyklar och snabb-elcyklar (se figuren nedan). De två sistnämnda kategorierna kallar vi tillsammans för snabbare och kraftigare el-assisterade cyklar. Denna rapport fokuserar på säkerhetsrisker av snabbare och kraftigare el-assisterade cyklar men tar även upp vanliga elcyklar i jämförelsesyfte.
Feasability study MaaS 1.0
A business case for EC2B (In English)
Cykelrevision med Bypad
Med Bypad kan du utvärdera och förbättra cykelarbetet i din kommun.
Planering för ökad och säker cykeltrafik
Viktig del för att skapa attraktiva och hållbara städer
Regionalt superbusskoncept
Superbussar – ett högklassigt regionalt bussystem i Nordostskåne.
Kollektivtrafikens fordon – lär dig välja rätt
Trafiksystemlösning centrala Skellefteå
Handlingsplan för mobilitet i Ulleråker
Trafiksystemlösning Mariehamn centrum
Trafikanalys om konsekvenser av sänkt bashastighet i tätort för gåendes och cyklisters trafiksäkerhet och trygghet
Måttliga åtgärder ger stora effekter
Artikel publicerad i Modern stadstrafik nr 2 2016.
Dagens problem framtidens arbetstillfällen
Hållbarhet lika viktigt som gestaltning
Kan mobilspelande rädda världen?
LundaMaTs – hållbarhetsstrategin som håller
Mobilens offer – telefonkioskerna som försvann
SMARTSET
Erfarenheter från ett europeiskt projekt för renare, säkrare och mer effektiva godstransporter.
Hållbart resande i praktiken
EcoMobility SHIFT
MaxLupo
Snabb anpassning
Ett projekt om beredskap och robusthet i transportsystemet vid oljebrist eller snabb prisuppgång
ELUND- the way to a clean and noise-free Lund
Effektivare tjänsteresor med bilpool
Kurs i social hållbarhet
Rapport: Trafiksystemlösning för centrala Skellefteå
Åtgärdsval i praktiken
Trygghetsdialog
Grön resplan eller grön transportplan
Godstransporter i stadsplaneringen
Effektivare tjänsteresor med bilpool
Cykeln och cyklisten – omvärld och framtid
Dags att anpassa staden för nya cyklister
Bussprioritering – effekter på framkomlighet och säkerhet.
Kommunalt trafiksäkerhetsprogram
Kommunal trafiksäkerhetsrevision
Beräkningsmanual för Buller Tåg
Snabbstarthäfte Buller Väg II
Buller Väg II
Buller Väg II är det enklaste och snabbaste verktyget på marknaden för att beräkna vägbuller i olika miljöer.
Attraktiv busstrafik
Att tänka spår och köra buss innebär att maximera nyttan i förhållande till kostnaderna. Principen lanserades av Trivector i början 1990-talet och den fungerar precis lika bra nu som då.
Attraktiv och effektiv kollektivtrafik
Hållbar stadsutveckling förutsätter en attraktiv och effektiv kollektivtrafik. Hög bekvämlighet och tillgänglighet i kollektivtrafiken är två viktiga faktorer, vilka båda förutsätter en hög kapacitet i fordonen.
Bilpool
Antalet tjänstebilspooler ökar kraftigt på de svenska arbetsplatserna. Det är inte så konstigt – här finns mycket att tjäna.
Buller Tåg
Buller Tåg 5.2 är det enklaste och snabbaste verktyget på marknaden för att beräkna tågbuller i olika miljöer.
Cykeltrafik
Cykeltrafiken är en viktig del i ett transportsystem för hållbar utveckling. Mindre luftföroreningar, bättre klimat, minskad trängsel och buller – samt attraktivare och socialt inkluderande städer.
EcoMobility SHIFT
Vilka faktorer är viktiga för ett hållbart transportsystem och hur framgångsrik är er stad? EcoMobility SHIFT erbjuder ett verktyg för att kartlägga nuläget och ta fram åtgärder när ni t ex ska ta fram eller utveckla en hållbar trafikstrategi/ Sustainable Urban Mobility Plan.
Folkhälsa
Hur transportsystemet utformas betyder mycket för vår hälsa genom möjligheten till aktiv mobilitet, det vill säga möjligheten att gå eller cykla.
Godstransporter
Godstrafik har länge varit bortglömt inom stadsplaneringen. Trots detta är väl fungerande godstrafik helt avgörande för en stads funktion.
Grön resplan
En grön resplan eller grön transportplan är ett samlat grepp för att effektivisera resandet och transporterna inom en verksamhet. Planen kan omfatta såväl tjänsteresor som arbetspendling eller godstransporter.
ISEMOA
ISEMOA:s tillgänglighetsrevision utvärderar och förbättrar arbetet med tillgänglighet för gång-, cykel- och kollektivtrafik på både övergripande och detaljerad nivå.
Kurs Capcal
En kurs om hur du beräknar framkomlighet i korsningar, hur beräkningsresultaten används och hur du värderar den samhällsekonomiska nyttan av olika åtgärder.
Kurs Fyrstegsprincipen
Fyrstegsprincipen är ett planeringssätt för att utveckla ett mer hållbart transportsystem. Denna kurs ger dig förutsättningar för att med stöd av fyrstegsprincipen planera för resurseffektiva transporter som bidrar till långsiktigt hållbar utveckling.
Dagen då vi bytte sida
Förbättrade processer ger sjuka barn hopp
Hoppa över i andra skålen ett tag
Min plikt att vara besvärlig
SHIFT vinnare 2015
Stå upp för hälsan
Varumärkesstrategi i praktiken
Lokal anpassning nyckeln till global förändring
Trivector DSI
DSI-serien är en kapslad presentationsenhet med vandalskydd för inomhusbruk.
Trivector DMS
DMS är en mångsidig och driftsäker server, speciellt lämpad för distribution av information i form av text, ljud, bild och video.
Trivector DSP
DSP är en kapslad presentationsenhet med klimat- och vandalskydd, tillverkad för extra tuffa miljöer. DSP har en inbyggd ljusstark LCD/TFT-display med kraftfull styrdator, samt komponenter för värme, kylning och kommunikation.
I/O-boxen TrIO 652
I/O-boxen TrIO 652 är utvecklad för att hantera kommunikation med gränssnitt som en fordonsdator är i behov av för skyltkommunikation och utrop.
Trivector NBS
Komplett presentationsenhet i rostfri kapsling, vilket gör att den passar utmärkt som presentationsenhet vid utomhusplacering, eller där risken för skadegörelse eller stöldförsök är stor.
Trivector NBS14B
Nästa generations batteriskyltar är här! Skylten har en högupplöst skärm som ger bättre läsbarhet och utrymme för att presentera fler avgångar tillsammans med störningsinformation jämför med andra batteriskyltar.
Processbaserad verksamhetsutveckling
Cyklingens hälsoeffekter i Stockholm – en utredning med HEAT
Syftet med denna utredning är att studera cyklandets utveckling till och från Stockholms innerstad samt att beräkna det samhällsekonomiska värdet av de cykelresor som görs.
Trygga och säkra korsningspunkter mellan cyklister och fotgängare
Vårt samhälle genomgår en urbanisering, där städerna förtätas och antalet fotgängare och cyklister behöver öka för att skapa mer hållbara trafiksystem och attraktivare stadsrum. Fotgängare och cyklister har tidigare blandats och hanterats som en homogen grupp, men idag vet vi att dessa två trafikantgrupper har skilda behov och förväntningar på infrastrukturen.
Trafikanalys SKB i infrastrukturplaneringen
Vägar till trafiksäkerhet och trygghet
Möjligheter med mobility management
Hur kan vi planera städer som på lång sikt är hållbara? Hur ser vi till att de är resurseffektiva och samtidigt attraktiva? Och hur kan det göras i våra svenska städer?
Genomtänkta processer satta i system
Snabba förbättringar för nöjdare kunder
Trafiksäkerhetsanalys i utvalda kommuner med STRADA som verktyg
Organization of Regional Rail Public Transport
Bicycle Safety in Gothenburg
Traffic Land Use in Cities
Den tunga trafikens anpassning till ett uppgrävt Göteborg
Den kommunala trafikskadebilden – en STRADA-analys
Trafiksäkerhetsaspekter av ökad användning av elcyklar i Sverige
I denna rapport presenteras en studie om trafiksäkerhetsaspekter av en ökad användning av elcyklar i Sverige. Studien har finansierats av Trafikverkets Skyltfond och pågick från den 1 september 2013 till den 15 september 2014.
14 tips till dig som vill skapa en grönare kommun
För dig som gett dig tusan på att lyckas följer här några tips och råd som stöd på vägen.
Ledningssystemet som får de anställda att ge järnet
Pedestrian Microsimulation
Measuring the Sustainability of a Passenger Transportation System
E-handelns roll och potential för ett mer energieffektivt och hållbart transportsystem
Den snabbt växande e-handeln påverkar våra köpvanor samt våra resvanor. Under 2010 initierade Trafik och väg vid LTH och Trivector Traffic tillsammans denna forskning om effekterna och hållbarhetspotentialen av online shopping avseende transporter. Den svenska Energimyndigheten godkände vårt förslag och projektet inleddes 2011.
Bilfria centrumgator
litteraturstudie och enkät i svenska kommuner
Goal fulfilment during construction within the West Swedish Solution
High Capacity Transports
Kollektivtrafikens urverk – att dra nytta av de Schweiziska framgångsfaktorerna i en avreglerad marknad
Med hjälp av framtagna nyckelfaktorer för en framgångsrik kollektivtrafik beskrivs varför den schweiziska kollektivtrafiken är attraktivare för resenärer än den brittiska kollektivtrafiken. Anledningarna till framgång eller misslyckande kan då också hittas i respektive lands lagstiftningar.
Ökad folkhälsa genom kollektivtrafikens fördubblingsprojekt – Kunskaps- och metodstöd för kollektivtrafikens hälsoeffekter
Syftet med projektet är att undersöka på vilket sätt och i vilken omfattning kollektivtrafiken bidrar till det transportpolitiska hälsomålet.
Kosmo: Genomtänkta processer satta i system
Systembolaget: Genomtänkta processer satta i system
Trender med påverkan på samhällsplaneringen – Omvärldsanalys med fokus på transport, infrastruktur och bebyggelse
Genom en litteraturstudie har ett antal trendområden och deltrender identifierats och därefter analyserats utifrån deras förväntade påverkan på främst infrastruktur och bebyggelse. Trendområden som studerats är bl a urbanisering, befolkningsutveckling, klimatförändringar, naturresurser och miljö, livsstilstrender och ny teknik.
Metodik för åtgärdsvalsstudier enligt fyrstegsprincipen – stöd för att förstå situationen, pröva och konsekvensbeskriva olika lösningar
Under våren 2012 har Trivector Traffic på uppdrag av Trafikverket genomfört en kartläggning och analys i syfte att förstå vilka problem som finns i orterna Ullared och Torup samt vilka åtgärder (steg 1 och 2, fyrstegsprincipen) som skulle kunna utnyttjas för att lösa dessa.
Långsiktig hållbarhet i samlade effektbedömningar
Hög prioritet för gång- och cykeltrafik i samhällsplaneringen – hinder och framgångsfaktorer
Syftet med studien är att öka kunskapen om hur arbetet med att ge gång- och cykeltrafik hög prioritet i kommunal planering kan utvecklas. Detta görs genom fallstudier i två skånska kommuner med aktiv planering för gång och cykel: Malmö stad och Lunds kommun.
Trygga och säkra gångmiljöer för äldre fotgängare – Jämförelse av upplevelser och objektiv säkerhetssituation
Gång är ett viktigt transportsätt för äldre personer och äldres mobilitet påverkas till stor del av olika trygghetsrelaterade barriärer i gångmiljön. Samtidigt är säkerhet en viktig planeringsparameter. Ibland hänger trygghet och säkerhet inte samman; det finns miljöer och situationer som är säkra, men som ändå upplevs otrygga och därmed undviks.
Samordnad kollektivtrafik på landsbygd – Del 2
Det är en utmaning att erbjuda attraktiv kollektivtrafik till en rimlig kostnad i landsbygdsområden. Samtidigt är det viktigt att även i glest befolkade områden bygga upp attraktiva trafiksystem med kollektivtrafiken som en viktig del. I samband med detta har frågan om samordning av olika samhällsbetalda transporter
kan bidra till en attraktivare kollektivtrafik i glest befolkade områden ställts i många sammanhang.
Snabb anpassning av transportsystemet till minskad tillgång på billig olja
En analys av Öresundsregionens sårbarhet och besparingspotentialen för olika åtgärder
Inducerad trafikefterfrågan – hjälp att hantera fenomenet i planering av trafiksystemet
Denna rapport är den sammanfattande slutredovisningen av ett större forskningsprojekt inom ramen för Vägverkets SNE-grupp RPD (Road Planning and Design). Projektet som helhet har behandlat inducerad trafikefterfrågan och dess konsekvenser och syftar till att förbättra kunskapen om hur kapacitetshöjande väginvesteringar påverkar trafikarbetet och miljön och därmed de övergripande transportpolitiska målen.
Jämställdhet i infrastrukturplaneringen – en utvärdering
På uppdrag av Nätverket för Kvinnor i transportpolitiken har Trivector Traffic gjort denna utvärdering av hur det transportpolitiska målet om jämställdhet beaktats i åtgärdsplaneringen av transportinfrastruktur för perioden 2010-2021. Projektet har finansierats av Ungdomsstyrelsen.
Stafettbeskrivning för bättre målstyrning i planeringen – slutrapport
Stafettbeskrivningsprojektet utreder och analyserar hur mål och intentioner på övergripande planerings- och beslutsnivå hanteras och efterlevs i planering på mer detaljerad nivå.
Trafik i hållbara städer – en kunskapssammanställning med rekommendationer
Riksdagens utredningstjänst har i uppdrag att ta fram denna forskningsöversikt och framtidsanalys för att ta fram scenarier och goda exempel för hur hållbara och klimatsmarta städer kan se ut i framtiden. De delar av arbetet som berör transporter i staden har lagts ut på Trivector Traffic AB. Fokus i denna rapport ligger på att ge en forskningsöversikt.
Bättre kollektivtrafiklösningar för förbifart Stockholm
MaxSumo Vägledning i planering, uppföljning och utvärdering av mobilitetsprojekt
MaxSumo är en metod för systematisk planering, uppföljning och utvärdering av mobilitetsprojekt. Om
utvärderingar utförs på samma sätt är det lättare att överföra erfarenheter och jämföra liknande projekt.
Bus Rapid Transit i Sverige?
– kunskapssammanställning med identifiering av forskningsfrågor
Bättre införande av åtgärder för ett hållbart transportsystem, TransportMistra
Sammanfattande råd från tre års tvärvetenskaplig forskning om implementering.
Överflyttningspotential för person- och godstransporter för att minska transportsektorns koldioxidutsläpp – åtgärder inom Mobility Management, effektivare kollektivtrafik och tätortslösningar
Trivector Traffic har, på uppdrag av SIKA och trafikverken, under ungefär en månads tid specialstuderat effekter samt kostnader för ett antal fall som behandlar åtgärder för hur transporter i storstäder, tätorter samt i pendlingsstråk mellan tätorter kan ske effektivare.
Lokalisering av extern handel
– vägledning för beskrivning av effekter på trafik och miljö
Flervägsstopp i korsningar
Syftet med rapporten är att undersöka varför inte flervägsstopp används oftare i det svenska vägnätet, och därefter klarlägga de kunskapsbrister som kommunala politiker och tjänstemän har angående regleringsformen flervägsstopp.
Handbok för landsbygdstrafik
Gjord inom EU-projektet ARTS.
Bussar och lugna gatan
ELUND
Vägen till ett rent och bullerfritt Lund