Iterativa processer i kommuners arbete med sommargågator

2025-06-12
Human mobilitet

Sommargågator och andra tillfälliga åtgärder har utvecklats till ett viktigt verktyg för att skapa stadsliv i många svenska kommuner. Lisa och Maja Karlsson Wickman, som båda läser samhällsbyggnad på KTH, har skrivit sitt examensarbete om detta hos Trivector Traffic under våren.

Lisa Karlsson Wickman har läst Masterprogrammet Fastigheter och Byggande, med inriktning mot byggprojektledning på KTH. Maja Karlsson Wickman har läst till Civilingenjör inom samhällsbyggnad, med masterinriktning Hållbar samhällsplanering och stadsutformning på KTH.

Mer dialog är deras rekommendation till kommuner som vill vidareutveckla sitt arbete. Lisa och Maja Karlsson Wickman har jämfört åtta kommuners processer för att arbeta med sommargågator med principerna i Arnsteins delaktighetsstege, som beskriver hur mycket medborgarinflytande som finns i processen. De har också jämfört kommunernas processer med principerna för så kallad placemaking.

Slutsatserna i examensarbetet är att processerna i kommunerna, trots skillnader i storlek, ändå är relativt lika. Storleken märks mest på hur många tjänstepersoner som är involverade, utom i den allra minsta kommunen i studien som har en kortare årlig process än övriga kommuner.

– Processerna var inte så tydliga som vi hade trott att de skulle vara, men eftersom det handlar om tillfälliga urbana platser är det kanske så det bör vara, att det ska finnas en möjlighet att testa sig fram och prova olika lösningar, säger Maja.

Medborgarnas inflytande visade sig vara ganska begränsat. Få kommuner har gjort omfattande medborgardialoger inför sina sommargågator. Däremot är man noga med att prata med näringslivet i förväg eftersom verksamheterna längs de aktuella gatorna påverkas mest av åtgärderna. Medborgarna involveras snarare under utvärderingen av resultatet vilket ändå ger en möjlighet för invånarna att påverka nästa års åtgärder, i ett slags iterativ process. Lisa berättar:

– Medborgardialog i förväg borde absolut kunna användas mer, särskilt eftersom det är medborgarna som vistas på och använder dessa platser. De borde kunna få mer plats i skapandeprocessen och få bidra med åsikter i medborgardialoger och inte endast i utvärderingsfasen. Vissa kommuner ger möjlighet till samskapandeprocesser, det är positivt och borde tillämpas mer.

Sommargågatorna bedöms ändå främja social hållbarhet genom att de skapar mer utrymme för vistelse och umgänge när bilarnas utrymme minskas ner. Alla kommuner beskrev att de var noga med att det ska finnas sittplatser som är öppna för alla, och många av kommunerna jobbade också med att skapa utrymme för barns lek.

Vad saknar ni i kommunernas arbete när det gäller social hållbarhet i relation till sommargågator?

– Alla de kommuner som vi har studerat arbetar tydligt mot samma mål, att skapa en social plats för umgänge. Dock hade vi gärna sett en mer nära process med medborgarna, säger Maja.

Hur tror ni att kommunernas arbete med sommargågator kommer att förändras framöver?

– Vi tror att kommunernas arbete med sommargågator kommer fortsätta utvecklas och att sommargågator och även sommarplatser kommer bli allt vanligare. Vi tror även att besluts- och planeringsprocessen kommer utvecklas framöver. Då det är tillfälliga urbana platser som skapas så ser vi en möjlighet att testa olika lösningar även när det gäller processen. Förhoppningsvis involveras medborgare tidigare och ges mer utrymme.

Hur har det varit att skriva examensarbete ihop med sin syster?

– Det har varit väldigt roligt! Vi har kunnat arbeta nära och diskutera allt tillsammans vilket har känts bra. Vi tycker även väldigt lika gällande upplägg vilket underlättar.

Hur har det varit att skriva examensarbete på Trivector?

– Vi tycker att det har varit jätteroligt att fått möjligheten att skriva examensarbete hos Trivector. Det har varit bra att ha flera att diskutera med och vi har fått mycket hjälp och stöd av vår handledare Sara Malm.