Hållbarhet och trafiksäkerhet – hur då?

2023-02-17
Human mobilitet
Trafiksäkerhet

Trafiksäkerhet är en del i en hållbar utveckling genom Agenda 2030. De synergier som finns med andra hållbarhetsmål är en viktig utgångspunkt för trafiksäkerhetsarbetet. Men hur kan en kommun rent konkret omsätta ett sådant synsätt på trafiksäkerheten? Det har Trivector undersökt i ett forskningsprojekt tillsammans med Göteborgs stad.

En flicka cyklar över spårvägsspår. I bakgrunden en spårvagn

Kommuners insatser är viktiga för trafiksäkerheten, inte minst för att hantera det stora antalet allvarligt skadade gående och cyklister. Kommuner kan arbeta för ökad trafiksäkerhet på flera sätt: som väghållare och planerare, kravställare, upphandlare samt påverkare.

I studien har samtliga roller belysts utifrån vilka synergier och motsättningar som finns och hur dessa yttrar sig och hanteras. Fokus har varit på trafik- och samhällsplanering och drift och underhåll där störst trafiksäkerhetpåverkan finns.

Illustration som visar kommuners påverkansmöjligheter när det gäller trafiksäkerhet.
Fler synergier än motsättningar mellan mål

Kommunerna ser generellt inte trafiksäkerhet som en del i arbetet med Agenda 2030. De tjänstepersoner som intervjuats i den här studien uppfattar ändå att trafiksäkerhet är en del av stadens mål om en hållbar stad och ett hållbart transportsystem. De ser trafiksäkerheten som en förutsättning för hållbart resande och för en levande och inkluderande stad. De lyfter också fram resor i tjänsten där sparsam körning också leder till ökad trafiksäkerhet. Målkonflikter som framkommer rör att mål om ökad cykling upplevs stå i motsättning till trafiksäkerhetsmål. Det tar sig störst uttryck i synen på om kommunen ska arbeta för ökad cykelhjälmsanvändning eller inte. Samtidigt påtalas flera gemensamma beröringspunkter. Till exempel är flera av tillståndsindikatorerna i cykelprogrammet och trafiksäkerhetsprogrammet gemensamma.

Trots att trafiksäkerhet generellt värderas högt, uppstår ändå konflikter med andra intressen i det dagliga arbetet. De intressekonflikter som finns i trafik- och samhällsplaneringen handlar om olika utrymmeskonflikter, framkomlighetskonflikter, konflikter med stadsmässighet och estetik samt med trygghet i vissa situationer. Liknande har även konstaterats i flera tidigare studier.

Vilken trafiksäkerhet får gehör?

Motsättningar beror på vilka lösningar som implementeras. Beroende på hur trafiksäkerhetsmålen operationaliseras i praktiken kan alltså utfallet vara i samklang eller motsats till andra mål.

Några intervjuade tjänstepersoner menar att Nollvisionen historiskt har operationaliserats på ett sätt som gynnar en rådande bilnorm. Det konstateras att dominerande frågor i dagens trafik- och samhällsplanering är en stadsutveckling för en levande stad med ”stadsmässig” utformning samt att upprätthålla och stärka kollektivtrafikens framkomlighet. Det påverkar på vilket sätt trafiksäkerheten får gehör.

Kommunernas fokus riktas alltmer på cyklister och gående, men det är tydligt att gående fortfarande kommer i andra hand. Intervjupersonerna har fokus på kollisionsolyckor – få nämner gåendes och cyklisters singelolyckor. Det är främst i rollen som väghållare som dessa nämns.

Möjliggörarna för trafiksäkerhetsarbete i linje med Agenda 2030

Forskningsprojektet har identifierat fyra möjliggörare för ett systematiskt trafiksäkerhetsarbete på lokal nivå i linje med Agenda 2030:

  • Målstyrning och uppföljning – att trafiksäkerhetsarbetet har ett fokus och inramning som utgår från de synergier som finns med andra hållbarhetsmål. Trafiksäkerhet ses som ramvillkor för mobiliteten och trafiksäkerhetsarbetet blir, genom fokus på gående och cyklister, också en förutsättning för att fler människor ska gå och cykla. Det innebär en helhetssyn där både faktisk och upplevd trygghet räknas och att trafiksäkerhetsutvecklingen förstås i relation till andra mål.
  • Ledningssystem och processer – att trafiksäkerhet genomsyrar verksamheten och integreras i kommunens arbetssätt och rutiner tillsammans med andra hållbarhetsfrågor. Integrering i ordinarie styrsystemen möjliggör samspel mellan olika frågor. Trafiksäkerhet integreras där kommunen har påverkansmöjligheter.
  • Steget mellan mål och konkret utformning och förvaltning – att stöd finns för att hantera intressekonflikter i trafik- och samhällsplanering i form av systematik på nät- och områdesnivå.
  • Kunskapsbyggande och dialog – att det finns en grundläggande trafiksäkerhetsförståelse och en samverkan med berörda förvaltningar och aktörer.

Mer information

Projektet har genomförts av Trivector Traffic AB genom Hanna Wennberg (projektledare) och Olivia Dahlholm. Trafikkontoret på Göteborgs Stad har medverkat i projektet genom Suzanne Andersson och Annika Nilsson. Kontaktperson för projektet är Olivia Dahlholm, 010 456 56 83. Läs mer om hur vi arbetar med trafiksäkerhet.

Forskningsprojektet har finansierats av Trafikverket. Studien bygger på intervjuer med 37 tjänstepersoner som verkar i olika kommunala verksamheter på Göteborgs Stad samt genomgång av styrande dokument för staden och av tidigare studier.

 

 Fakta: Trafiksäkerhet som hållbarhetsfråga

Sedan 1997 har Nollvisionen har funnits som riktning och förhållningssätt för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige. Genom Nollvisionen har ett ensidigt fokus på trafikantens ansvar breddats till att betona betydelsen av systemutformarnas ansvar.

Trafiksäkerhet ses också som en del i hållbarheten och i relation till övriga mål i Agenda 2030. Vikten av att utgå från synergierna mellan trafiksäkerhet och andra hållbarhetsmål framhålls i Stockholmsdeklarationen som antagits av FN genom Resolution 74/299. Även betydelsen av ett starkt ledarskap för trafiksäkerhet hos offentliga och privata aktörer betonas.